Livet går vidare...

Nu är det ett bra tag sedan jag skrev, och samtidigt som det har hänt en del så har det samtidigt inte hänt något.
Tiden har fördrivits genom att hjälpa min äldste kusin att renovera vardagsrummet, ett projekt som blev lite större än vad som först var planerat. Det som egentligen bara skulle bli nya tapeter och ett nytt fräscht golv, slutade med att materialet under de befintliga tapeterna fick tas bort (trätex) och ersättas med modernt, underbart gips. En ny fräsch och lättsam yta att arbeta på. Alla lister plockades bort, i tak, efter golvet, dörrfoder och fönsterlister åkte också ut, för att ersättas av nya fina lister. Än så länge så är det inte uppsatt, men golvet är lagt, tapeterna är på plats, så det är listning och ny el som ska in, sedan är det förhoppningsvis klart.
 
Jag har arbetat en del på skolan. Fått tillbringa mina dagar med påhittiga och trevliga barn, och jag har trivts bra.
 
I veckan fick jag veta att arbetsförmedlingen har beslutat att de tänker skicka mig på den förberedande kursen inför lastbilskortet, så nu håller jag tummar och tår för att jag äntligen ska få komma in på den utbildning som jag egentligen haft lust att gå i många år. Ett personligt brev, tillsammans med en kopia av körkortet har skickats till arbetsförmedlingen för vidarebefodran.
 
Imorgon fyller min älskade karl år, och lilla Hälleforsaren ska ställas ut för tredje gången. Matte har fuskat med träningen, men hoppas på att det ska gå bra ändå. Lite träning har vi haft på gatan utanför vårt hus om kvällarna, sprungit runt i ring och fram-och-tillbaka, ställt oss fint och övat på att Inte sitta när vi stannar upp. Vi ska träna lite idag också, så att allt sitter, så förhoppningvis ska det väl gå vägen.
Till Mange ska jag göra en smörgåstårta. Basen ska göras idag, så den hinner få stå och mumsa till sig, och garneringen ska jag göra imorgon.
 
Efter mycket om och men så har jag fått tag på en gaswire till skotern. Har även hunnit köra knappt 40 mil, väldigt lite, jag vet, men bättre än ingenting. Har redan hunnit köra lika mycket som jag körde sammanlagt förra vintern, så det känns roligt. En vinter utan skoteråkning är som en höst utan fjällvanding, tom och lite innehållslös.
 
I övrigt är det lungt.
Inte mycket som händer just nu.
Känner mig mest lugn och harmonisk, och livet flyter på i stilla mak, ganska skönt faktiskt. Känns som om jag äntligen lyckats hitta en bra balansgång i livet, och jag trivs. Så lugn som jag är nu, har jag nog aldrig varit, men jag älskar det.
 
Lev å må!
Hare gött!
 

När ung blir äldre, och att hjälpas åt...

Har precis gjort upp en eld i spisen och i pannan.
Efter att ha haft plusgrader i några dagar, med tö och slask, så har vädret slagit om för att övergå till riktigt april-väder. Man vet liksom inte riktigt vad det är för väder, för det skiftar hela tiden. Dessa upp- och nergångar i temperaturen gör att kylan slår in i huset, och det känns kallt inomhus, och trots att man eldar, så känns det som om att man inte riktigt får upp den där härliga spisvärmen som blir av vedeldning.
 
I alla fall, filosofisk som jag ibland är, så kom jag att tänka på min kära mormor.
De senaste gångerna som jag varit hemma så har jag lagt märke till en del, ja, faktiskt lite underhållande saker som hon lagt sig till med. Det är sådana där saker som får mig att höja på ögonbrynen, eftersom min mormor alltid varit ganska "korrekt" eller hur jag ska formulera det. Nu på sista tiden så tror jag att hon har börjat släppa på sina egna restriktioner, och bli lite mera avslappnad, fast jag kan bli smått förskräckt. Min mormor har ju fostrat mig på ett visst vis, och när hon börjar gå ifrån dessa "regler" så blir det jag som steppar in och "Men, hallå!? Mormor! Sådär får man ju inte göra!" och rollerna har blivit ombytta! Förut så var det käraste mormor som "rättade" mig och berättade hur man bör föra sig, och när hon plötsligt gör tvärt om så måste ju någon steppa upp och förklara att hon går ifrån sina egna principer, för att göra henne medveten om det, om det nu är så att hon missat den lilla detaljen.
Hur det än är, och även om jag blir lite chockad just då, så är det faktiskt mest charmigt. Att förut så var det hon som höll pli på mig, och nu är det lite tvärtom.
Jag älskar min mormor!
 
Ikväll, efter att jag packat en liten kappsäck åt mig själv, Jaana och Pepsi, ätit middag med min älskade Mange, och stuvat in packningen i bilen, så ska jag bege mig mot Skog. Min käreste kusin Martin hälsade på mig i måndags, han fick ett mål mat och en klippning, därefter så berättade han att han var fundersam på att fortsätta pyssla på i sitt hus, nu var det dags att tapetsera om i vardagsrummet och sovrummet. Och ni vet ju hur det är, det är aldrig så roligt att göra något, som när man får göra det hos och för någon annan, än sig själv, så jag blev eld och lågor och sa att "Men, jag kan ju tapetsera...om du vill?" Och Martin, lite småblyg som han blir ibland svarar "Ja...hemskt gärna...för jag tror att du är bättre på det än vad jag är..."
Så, det ska jag göra. Planen är att börja med vardagsrummet, sedan får vi väl se hur lång tid det tar. Allt beror ju på vad jag har att arbeta med, hur väggarna ser ut osv. Min fasa är att det ska vara luft bakom de befintliga tapeterna, och att det bakom dem sitter trätex, för då har jag ett större helvete än vad jag kanske hoppas på och räknar med. Men jag tänker inte måla faan på väggen innan jag har gjort efterforskningar. 
 
Faktum är att jag har fått vara frisör två gånger den här veckan, i måndags var det Martin, och i onsdags Erik. Lite kul faktiskt, även om jag är livrädd att tabba mig varje gång, speciellt uppi Eriks huvvé. Martins hår växer som ogräs, så även om jag skulle råka snagga honom, så skulle ha hunnit växa ordentligt på två veckor.
 
På tisdagen så var jag ut i skogen och åkte lite skotare, fick även provköra en liten bit, Spännande! Herrejisses så mycket knappar, spakar och kontroller det var att hålla koll på och minnas vad de var bra för...shit alltså...men jag tog det väldigt lungt, så det gick ganska bra. Efter det så blev jag bjuden på kaffe, och så blev det en bit morotskaka som jag tagit med mig ut till skogskojjan.
 
Näh, nu ska jag packa lite, därefter ska jag åka ut på Norrstrand och hämta min gaswire till skotern. Fick inte tag på den rätta, men en som är nästan samma-lika, fast utan säkerhetskontakten, och det var den jag egentligen ville ha, fast vad göra när det inte går att få tag på?
 
Hörrji, lev å må!
 
Håjj...

RSS 2.0