Att mena väl, kan bli väldigt fel...

Hej hopp.
Nu är det ett tag sedan jag skrev, är åter i en prestationsdimma med attityden "jag kommer att lyckas".
Den här gången gäller det körkortet för tung släpvagn, som jag håller på att ta till mitt lastbilskörkort.
 
Hur som haver så var jag på kalas igår, mycket trevlig tillställning.
Nu på morgonen när jag står och diskar så kom jag på ett "råd" jag fick av en för mig okänd festdeltagare.
Vi satt och surra lite löst om mina framtidsplaner, och när jag svarade på frågan om var jag ville jobba och varför, så fick jag kommentaren "Då ska du inte arbeta där, för då får du inga utmaningar som gör att du utvecklas!"
Hade jag haft huvudet med mig skulle jag ha kontrat med "Jahaa, och hur väl känner du mig och min historia!?"
Men det gjorde jag inte, utan konstaterade muntligt att jag har haft min beskärda del av utmaningar i livet.
 
Nu är det inte så att jag inte förstår tanken bakom vederbörandes uttalande, för det gör jag, absolut. Och jag håller absolut med, Men, om man nyss träffat en människa, och inte vet vilka erfarenheter personen har, så kanske man ska tänka sig för lite. 
Ingen än Jag själv, vet vad som är rätt för mig. 
Jag har i hela mitt liv varit väldigt självständig, men tidigare yrkesval har jag gjort för andras skull, inte för mig själv. Jag har viljat vara den man ska vara stolt över, men insåg tillslut att det är omöjligt att göra alla stolta och nöjda, alltid gör man något galet. Så, därför bytte jag taktik. Jag vill göra mig själv stolt, över mig själv.
Jag vill också ha en arbetsplats där jag blir bemött med respekt, förståelse, ärlighet och glädje. Jag har provat på att bli trakasserad, hotad, utnyttjad i arbetslivet m.m och är inte så sugen på att bli det igen.
Så du får gärna föra in mig på rätt väg om jag börjar dilla om att ta heroin, Men, kom inte och tala om för mig att jag ska utvecklas genom att välja en "mindre bra" arbetsplats. Har jag provat, har ingen lust att prova igen.
Och näh, jag är Inte naiv och tror att vissa arbetsplatser är perfekta, för det Vet jag att de inte är! Alltid finns något man retar sig på, men det är skillnad på en lite stökig arbetsplats, än att man blir mobbad och trakasserad! Rätta mig om jag har fel!
 
Så tack snälla du för rådet, men jag är inte mottaglig för din uppfattning om vad som är bäst för mig i det här fallet.
Obs! Jag är inte arg, utan vill bara göra fler uppmärksamma på att Du vet inte alltid vad som är bäst för någon Annan. 
 
Lev å må!

RSS 2.0