Uppdatering om telefonen.

Allt fungerar,  Men, displayen tänds hela tiden.

Inte bra.

Väckaren fungerade i alla fall.
Ska ringa maken och se hur själva telefonerandet fungerar också. Därefter tänkte jag pröva ha den på elementet även idag och se om det blir någon mer skillnad.


Telefonen med 358 675 302 liv!

Alltså, jag har ställt en diagnos på mig själv idag.

Amningshjärnus totalus - lifvsfarligus för dödatingus!

Bernhard kräks ner i luvan på min munkjacka, preciiis när vi ska åka och fixa fikabröd till grabbarna på garaget! Såå typiskt!
Tar av mig tröjan, slänger in den i tvättmaskinen, fyller upp med annan tvätt och kör igång.
Byter blöja på Bernhard och tar upp honom för att sätta honom i babyskyddet till bilen. Vad konstigt tvättmaskinen låter? 
Säg inte att den ska haverera nu!
Kikar in med en halv inbillning om att kunna upptäcka felet genom glaset på en full maskin och får syn på; Just Precis! MOBILTELEFONEN!
PLASKI-PLASK-SNURRI-LURR!!!

JÄVLAR JÄVLAR JÄVLAR!!!
HUR STÄNGER JAG AV SKITEN!?
HUR ÖPPNAR JAG LUCKAN PÅ SKITEN!? 
FÖRBANNADE BARNLÅS!!!

Sliter och drar i luckan. 
TÖM!
JÄVLA BARNLÅS!

"KLICK"
Åååh Nej!
Pillar isär telefonen, torkar ur med papper och lägger den på elementet inne på toa. 
FAAN OCKSÅ!

Åker iväg och gör det jag skulle.
Berättar för chefen om min fadäs, han skrattar roat. Hoppsan. 

Kommer hem, sätter ihop telefonen. 
Den startar!!?
Hmm, verkar fungera. 
Nähäpp, knappen som min gamla S III MINI (Varför köpa nytt när det fortfarande fungerar?) har, verkar paj, jaja, tur man kan backa ut ur allt.
Skärmen börjar flacka och fladdra. Musikspelaren slår på sig själv och fortsätter spela trots att jag stänger av ljudet.

Monterar sönder telefonen igen och lägger den med dyster min på elementet i vardagsrummet. Stackars telefon.

Hur ska jag nu vakna imorrn? 
Har ingen gammal hederlig klocka.

Äter middag.
Ger hundarna mat och fräscht vatten.
Stöttar upp gurkplantorna ute i växthuset.
Hänger tvätt. 
Allt utom det förstnämnda med Bernhard på magen.
Jädra skit! Har klarat telefonen i 6-7 år, i regn å rusk, snöstorm, grus i fickorna, hydraulolja och allt tänkbart skit, och så dräper jag den i en TVÄTTMASKIN av alla ställen!?
Vad är oddsen!?

Måste ha en väckare.
Lägger Bernhard nakenfis på sin filt, som alla andra kvällar. Bra att få lufta baken. Han är trött ikväll. Det har varit lite sisådär med sömnen på dagarna sedan alla olika famnar i söndags. Men det är ju klart att han måste tränas att vara hos andra än bara mamma!

Vi gör kväll.
Monterar ihop telefonen igen.
På med laddaren.
Startar.
Tro på fan, den fungerar igen!!?
T.o.m. knappen för att "stänga ner" program/appar!

Min inre snålhetens gudinna Jublar och drar en segerdans!
Behöver inte köpa ny telefon än, yes! Trivs så himla bra med min lilla samsung s3 mini...hehe.
Snacka om kvalitet! 


Ibland blir jag trött

När jag öppnar upp blogg-appen så görs där reklam för andra bloggare. De som får många "hjärtan" för sina inlägg och åsikter.

Jag känner mig som en riktig bakåtsträvare ibland när jag inte kan låta bli att trycka in mig på dessa inlägg som så många andra också läst.
Feminism. Alltså ja.
Jag tycker att det är självklart att lika arbete ska ge lika lön OM man har lika lång tid i branschen osv. Jag kan ju t.ex. inte kräva att få samma lön som en manlig kollega som kört i fem, tio, tjugo år! 
Lön efter avtal, punkt.
Hushållssysslor. Ja, absolut vill jag att vi delar lika på sysslorna, men Måste jag skruva gräsklippare då, även om jag är klart mer skillad på att tvätta och städa!? Jag GILLAR att tvätta och städa, och tycker att jag är bra på det. Medan Hans är bättre på skruvning och motorsågskörning - då får han sköta det!
Mat lagar vi ungefär lika ofta. Båda gillar att laga mat, fast olika maträtter. Då lagar vi de rätter vi är bra på, och tycker om att laga.
Måste man vara så jäkla aggressiv för att få kalla sig feminist?
Är inte tanken med feminism att man ska bli LIKA hörd? 

Ibland tycker jag det verkar som om många feminister vill ge männens makt till kvinnorna. Är inte tanken att makten ska bli jämnt fördelad? 

Måste man anamma varenda "dumhet" som finns i alla ideologier för att bli accepterad medlemsskap?
För mycket inom feminism är klokt och självklart, men ibland är det så extremt så då vill jag bara sätta mig på tvären! 
Man behöver inte bli otrevlig bara för att alla inte har EXAKT samma åsikt!

För mig är feminism att acceptera varandra, att bli lika hörda, ha samma rättigheter och skyldigheter, lika lön för lika arbete, att få göra det man själv vill och anser sig bra på. Lika ansvar inför att hushållet snurrar på, att räkningarna betalas i tid, att ge och ta lika mycket. 
Jag har arbetat och arbetar i en mansdominerad bransch, och min erfarenhet är att mycket sitter i språket och attityden. Kvinnor är generellt sett rädda att öppet säga sin åsikt, det ska hellre tisslas och tasslas och enligt mig fjantas på. Bland männen säger man rakt ut vad man tycker och tänker, blir man förbannad på någon ber man den helt enkelt att hålla käften, och sedan när man lugnat sig så är allt bra igen. No hard feelings! Enklare! Kvinnor kan sällan släppa saker och gå vidare, utan det ska dras runt och ältas och snackas skit i all evighet om någon (gud hjälpe) yppat sin ärliga åsikt bland andra kvinnor.
Karlar är mer Dunk i ryggen, sorry att jag blev tvärförbannad, liksom. Sen är det bra.

Nu fick jag skriva av mig.
Hej!

Män och kvinnor är olika.
Jag tycker det ska vara rättvist.
Inte maktskifte, utan rättvist.


Morsdag 2017

En sån dag!

Imorse åkte vi ner till Övik för att hämta lilleman, men först svängde vi förbi hos Hans mamma, Bernhards farmor. Där blev vi bjudna på lunch.

Därefter åkte vi till Hans morbror och hans fru, och mötte upp med farmor även där, samt Hans syster. 
Så idag har Bernhard fått träffa släkten på pappas sida. (Farmor träffar vi ju lite då och då)
Och alltså, för att bara vara 3,5 månad och få sina rutiner Helt ur fas, så höll Bernhard ihop så himla bra!
Han får ju lite svårt att amma när det är stimmigt, men vi fick gå iväg till ett eget, lugnt rum, för att amma, så då gick det hur bra som helst! Och sömn fick han ju i bilen, men inte alls på sina vanliga tider! 
Älskade lille son. Han har gjort det fantastiskt bra idag som snällt låtit sig flyttas från famn till famn utan protester annat än på slutet.
Träffat sina kusiner och ja, släkten som sagt.

Det har varit en himla bra dag. Jag hade egentligen ingen lust att åka någonstans idag, för det är ju ett litet stressmoment med en så pass liten om han nu inte alls hade tyckt om det och skrikit hela tiden! Men, nu i efterhand så vet jag att jag hade ångrat om vi inte hade följt med.

Nu är Bernhard slut som artist.
Sista amningen inför natten, och så hoppas jag att han ska få sova Riktigt gott inatt. Det hoppas i alla fall mamman på, som är minst lika slut efter dagens nöjen.

God natt!


Tjuvstart: Min första morsdag ♡

Eftersom morgondagen mest kommer fyllas av bilåkning (hämta hem lilleman) så bestämde vi att fira min allra första morsdag redan idag!

Mina älsklingar ♡

Vi började dagen med att titta på olika gamla TVprogram som vi gillar/ har gillat.

Till vår stora förvåning så var Bernhard helnöjd med den lugna starten. Vi har verkligen ägnat denna regniga lördag åt att njuta!

Lite nytta har vi dock gjort också. Jag sorterade ut kläder som börjar vara för små för Bernhard och la fram nästa storlek.
En promenad med vagnen tog vi också,  Bernhard somnade relativt snabbt. 
Jag har plockat och städat undan lite.

Hans (och Bernhard) uppvaktade med blommor, massor med choklad, samt Camilla Läckbergs senaste bok Häxan, som jag hade önskat mig! Tjohoo! Och till allt detta, en god kopp kaffe.


Trots grått och trist väder så har det varit en mysig dag.
Min älskade make har trots feber och hosta både uppvaktat och lagat middag till mig idag. Älskade älskade! Tusen tack! 
Denna dag kommer jag spara i hjärtat och minnet så länge jag lever! 


Sötaste

Var ute och stökade på här på förmiddagen.

Plockade av jordsäckarna från släpvagn, gav hundarna mat, borstade ur några blomkrukor, och upptäcker att min älskade lilla bäbis sover. 

Sötnöt!


Det blåser kallt och regnar om vart annat. Burr.

För att kunna fortsätta böka på så la jag lille B i vagnen, där han somnade förvånansvärt kvickt.
Käkade middagsrester till lunch, pulled pork i tortilla med en hel massa grönsaker. Mums!

Nu har han somnat om efter amningen. Tror han får sova i vagnen en stund till så är han förhoppningsvis go å gla' senare idag.
Så skönt att han börjat kunna sova på dagen igen. Halleluja, mamman hinner göra något!


Rösten

Det verkar som att Bernhard har kommit på att han har en röst som faktiskt går att styra. 

"Bäst att skruva upp volymen så jag verkligen hörs!" verkar han tänka.

Mamman är snart döv...


Nattningsrutiner

Något jag tycker är väldigt viktigt i livet är struktur och lite ordning. Därför är rutiner viktiga för mig. Jag tror att rutiner är viktigt för alla människor faktisk, fast kanske i olika utsträckning.

Däremot har jag ju fått inse att med barn kan man lika gärna måsta kasta om i rutinerna hipp som happ, i alla fall med Bernhard. 
Lilleman däremot har ganska fasta rutiner, ibland blir middagen lite försenad,  men oftast står maten klar till 17.

En tydlig nattningsrutin har jag både hört och läst om att det är viktigt.
Vår rutin ser ut som följer;

18.15, avklädning. Spritt språngande naken bäbis läggs på en filt på golvet i sällskap med färgglada leksaker. Leksakerna är dock inte så intressanta såhär på kvällen, utan bäst är det att bara få ligga och "snacka" och sprattla en stund. Ligga på mage och titta på sig själv i en spegel är också lajbans.

18.35, påklädning, blöja och pyjamas. Vid detta laget börjar Bernhard bli lite kinkig och trött. Det är mysigt att få va i pappas famn medans mamma byter om och borstar tänderna. 

18.45 amning och god natt. Bernhard brukar oftast äta ganska länge på kvällen och sedan sover han till ca 00.00 innan han vill ha bröstet igen. Därefter avgörs hur resten av natten blir, om han vaknar varannan, var tredje eller var fjärde timme för att äta.
Men när pyjamasen kommer på och han kommer in i vårt mörklagda sovrum så brukar han bli lugnet själv, hur jädra grinig han än är innan. Då är det som om sova inställningen klickas på.

Jag brukar ha svårt att somna så tidigt och ligger oftast vaken till typ 21, hehe. För det är ju jättesent.

ZzzZzzZzz

Är så himla glad för att han har lättare att sova på dagarna igen. Idag sov han ute i vagnen från 12-15.30! Han blir verkligen en helt annan bäbis när han sover på dagarna. 

Sover han inte, så gäller det att ladda tålamodet för då blir det en grinig eftermiddag och kväll. 


Föräldraskapet

Jag har skapat en ny kategori i bloggen, Föräldraskapet.


Inget i mitt liv innan Bernhard, vållade mig så mycket tankar som vad föräldraskapet numera gör dagligen. 

Igenkänningsfaktorn är nog väldigt hög bara jag nämner en så simpel vardagsdetalj som Kläder. 
Hur fasen klär man sitt barn när det ligger i en vagn? Det har ju en förmåga att bli varmt.
Och hur tusan klär man dem sedan, när de inte längre ligger i vagnen?

Hur reagerar man när alla idéer är uttömda, men barnet skriker fortfarande?

Vad är rätt respektive fel?
Ska det passa familjen i fråga, eller ska det vara bra i andras ögon och öron?

Den första perioden i barnets liv handlar mest om att äta och sova. Det är kanske inte aktuellt med uppfostran då. Men, när det väl börjar dra ihop sig för fostran, kommer det naturligt, eller tänker man mycket kring vilken människa man vill forma fram?

Föräldraskapet innefattar så mycket. Allt från känslor och tankar till aktiv handling.
Jag är, säkert som många andra, otroligt nervös inför min föräldraroll. Det är ett Enormt ansvar att försöka göra en liten miniperson till den bästa versionen av sig själv.
Min och vår resa har just bara börjat.

Min högsta önskan är att jag, genom föräldraskapet, kan vinka av en trygg och nyfiken ung man. En ung man som vet att mamma och pappa alltid finns där för honom.
Jag önskar att han ska komma att tro på sig själv och sin egen förmåga, och därigenom våga satsa på sin egen framtid. Att våga kasta sig in i vad helst han brinner för och vill göra. 
Jag vill ge honom grunden i att leva och ta hand om sig själv, och jobba hårt för att nå sina mål och drömmar. Han ska kunna och förstå vikten av att ha och ta ansvar.
Men, framförallt vill och hoppas jag att han ska få vara lycklig!

I denna kategori finns plats för stort som smått.

Att vara förälder är spännande, men också Otroligt läskigt! 


Amning

Börjar det bli uttjatat?

Jag tänkte att jag har ju skrivit en del om amning, och det mesta skrevs nog under de första åtta veckorna, när allt var nytt och svårt.

Men, hur är det nu?
Bernhard är 3,5 månader nu, blev det bättre, eller "lider" jag fortfarande när han ammar?

Här är vår amningsresa!
(Vi ammar fortfarande och jag hoppas han vill fortsätta med det fram till ett års ålder i alla fall)

Mamman fick såriga bröst och sonen fick ont i magen.

Från första början tyckte jag, som så många andra, att detta med amning var Mycket svårare än vad jag faktiskt hade trott att det skulle vara. Men jag var så fast inställd på att amma mitt barn, så Bernhard och jag var tillsammans två envisa nybörjare som hjälptes åt att finna ett sätt som fungerade för Oss.


När Bernhard var tre veckor kom han in i en tillväxtfas och ammade i princip non stop i ett dygn för att öka mjölkproduktionen. Innan det hade jag egentligen inga större besvär av och med amningen. Inte heller Bernhard tycktes besväras på något vis.
Så började det.

Jag fick såriga bröst, båda brösten. Vi gjorde efter konstens alla regler. Luftade, smorde med bröstmjölk, smorde med Purelan, hade plastfolie i amningsiläggen, tvättade, luftade lite till..
Bernhard fick ont i magen, vilket oftast märktes på kvällarna vid läggdags. Han skrek och grät, hade så ont så ont. Hans och jag masserade och försökte underlätta för honom att få ut gaserna, allt medan den stackars pojken gallskrek. 
Hans trodde att han inte var mätt och skulle bums ge flaskan med ersättning. Då grät jag och kände mig så fruktansvärt otillräcklig! Ville ju så gärna amma mitt barn, samtidigt som jag grät av smärta när han tog tag. 
Tur i oturen så gick det bara att få Bernhard att ta flaskan ett par gånger, därefter vägrade han i sten! Bara mina såriga bröst gav tröst.

Älskade son ♡

Fem- sex veckor av ett rent helvete följde. Jag med bröst som aldrig ville läka eftersom de aldrig fick vila från amningen.

Bernhard med magont från Helvetet självt och vägrade ta flaskan.
Vi testade nog allt.
Middagarna blev bleka och smaklösa, vi som älskar kryddor och smaker. Bort med salt, bort med lök, bort med mejeriprodukter, bort med kaffe, bort med det mesta, bort med äpple.

Så hittade vi magdropparna och Bernhards besvär lättade. Mina bröst fick chansen att läka eftersom de inte längre var i bäbismunnen som tröst hela tiden.

Ja men hur blev det nudå?


Jo,  Bernhard helammas. Vilket betyder att han bara äter mjölken jag producerar. 
Amningen har blivit en mysig stund fylld med kärlek och närhet.

Skönast av allt är nog att Bernhard numera får ut sina gaser själv,  utan hjälp med varken rapning eller magmassage. Han rapar och fiser själv. Han slipper ha ont!

Vid tre månader började han bli väldigt lätt störd vid måltiderna, så under en period har det bara gått att amma när vi haft det riktigt lugnt omkring oss. Vi har gått in i sovrummet och lagt oss i halvdunklet. Han börjar dock kunna äta som "vanligt" igen, men vi får inte prata allt för högt, då blir han störd.

Flaskan har vi inte testat på flera veckor. Och jag är trots allt glad att han valde bröstet framför flaskan. Jag önskar dock att han ska fatta tycke för någon av alla tutt-modeller vi har köpt, som alternativ tröst istället för bröstet hela tiden.

Summering:
Amningen går nu som en dans.
Den är behaglig och njutbar.
Trots allt strul så har Bernhard alltid ökat bra i vikt. Jag har haft gott om mjölk att ge.

Vad vi strävar mot:
Hans och jag önskar ändå att Bernhard ska vilja ta flaskan,  för då hade jag kunnat pumpa ur och kanske få någon sovmorgon ibland, alternativt "slippa" en nattamning. Vi kommer nog att prova flaskan igen inom kort.

Beröm vill jag ge Bernhard, mig själv och min tålmodige make.
Bernhard för att han stått ut med magont, väldigt oerfaren och smått naiv mamma.
Maken för att han stått ut med alla mina tårar och min förtvivlan. Han hade nog förvisso föredragit flaskmatning med ersättning.
Mig själv för att jag aldrig gav upp, utan envist kämpade på! Jag tror fullt och fast att amning är det absolut bästa för barnet, och att såriga bröstvårtor inte får sätta P för en sådan sak. Det Blir bättre!

Amningen är nu helmysig och jag är så otroligt glad att det Äntligen fungerar!
Lycka!


När knopparna Äntligen börjar brista

Som jag längtat efter att det ska bli vår på riktigt,  och se naturen färgas i sin härliga grönska.

Häggens knoppar har brustit. Jag fylls av lycka och förväntan inför blomningen. Finns det något som doftar så gott som blommande Hägg?

Min älskade make har planterat en klätterros vid ena knuten på hundstugan. Den ska fylla två huvudsakliga syften, det primära är att den ska dra pollinerande insekter till trädgården, och sekundärt är doften. Den ska blomma med stora doftande rosor. 

Denna rabatt måste jag gräva om och rensa blommornas rotsystem från ogräsrötter innan jag gräver ner dem igen. Det är alltså inget projekt för i sommar, med en otålig liten Bernhard, utan jag hoppas på att hinna det nästa sommar.

Vi har planerat ut i växthuset. Gurka, iläggsgurka och busktomat.

Nytt för i år är paprika!

Förstå vad skönt om vi slipper köpa grönsaker till sensommarens sallader, utan kan plocka allt från trädgården! 

Nu är det en som vill ha en lekkompis.
Hej!


Envis som en åsna

Alltså, giv mig styrka!

Bernhard sover tammerackarn ingenting på dagarna om jag inte går går och går med honom i vagnen, eller ligger tillsammans med honom i sängen.
Hur får jag ungen att sova!?
Har ju absolut noll och ingen tid alls till något annat än Bernhard och det som kretsar kring honom.

Visst, det är ju för honom jag är hemma, men han blir ju odrägligt trött. 

Dessutom fjantar han mest när han ska äta. Är ofokuserad,  drar sig lös tar nytt tag, drar sig lös och tar nytt tag å håller på så.
Att stoppa in en tutte i munnen på honom är som att be om ett tredje världskrig.

Är det någon som känner igen sig? Som haft det på samma vis eller liknande?
Är det tillväxt-/utvecklingsperioden som sitter i ännu?
Nätterna blev ju lite bättre ett tag, men som igår natt låg han och "pickade" på mig så fort jag la mig på rygg eller vände mig ifrån honom. 

Ibland hade det varit skönt om man fick 30-60 minuter efter promenaderna i alla fall, då hann jag ju göra massor! Nu sover han max 5-10 minuter om jag stannar vagnen och somnar inte om, om jag inte går en långpromenad till.

Hoppas det ger med sig snart.
Skulle vara sjukt skönt med både nattsömn och en liten stöktid på dagen.


Annars då?
Torsdag idag, vilket betyder fisk till middag i vår familj.
Idag gjorde jag foliepaket med potatis, lax, sparris, haricots vers (stavning?), en massa smör och citronskivor. Hans fick lägga paketen i grillen och sedan skötte det ju sig självt. Gott som tusan!

Torsdag betyder även bad-dag för Bernhard. Och tack-o-lov så spelar det ingen roll hur trött han är så Älskar han sitt torsdagsbad!
De senaste gångerna har han plaskat hej vilt så jag har blivit alldeles blöt, och så ler han stort, sitt allra charmigaste leende. Underbara älskade unge ♡


Tisdagsspontanitet

Tisdag.

Vad ska vi hitta på idag då? tänkte jag imorse.
Packade in bäbisen i bilen och åkte till Vilhelmina och hälsade på finaste tant Klara. För er som inte vet vem Klara är, så är det min farmors syster, och där var jag så mycket jag kunde när jag var liten. Älskade att vara hos tant Klara.
Nu bor hon inte kvar i sitt hus längre,  utan bor i Vilhelmina, och Bernhard och jag brukar åka och hälsa på med jämna mellanrum. Tror det brukar gå ca tre veckor mellan besöken.

Det är av Klara jag har fått mina fina go'druckna kaffekoppar bl.a.

Bernhard verkar uppskatta att åka dit också, och bjuder alltid på sitt bästa humör när vi är där, ler så stort han bara kan, och skrattar artigt när Klara pratar med honom.
Personalen har han lyckats charma också, så vi börjar vara ganska kända på avdelningen.
Idag hade de bingo, som alltid på tisdagar. Varför åker vi dit en sån dag, kanske ni undrar?
Jo, för att det är i perfekt tid när Bernhard ändå ska ammas, och nu börjar han vara så medveten om sin omgivning, så han kan icket äta om jag pratar samtidigt. Så när Klara spelar bingo så ammar vi i lugn och ro på hennes rum. Perfekt! 

Vi har haft en väldans mysig dag, och Bernhard har varit go' å gla' mest hela tiden.
Fiskarna i akvariumet där på avdelningen var för övrigt en stor hit, där hade han kunnat sitta läääänge i mammas famn och bara titta på fiskarna. 

En lyckans dag, med en mycket fin person i vårt liv. Kärlek ♡


Helgens aktiviteter

Strax före 0700 på lördag blev jag väckt av en glad liten grabb. Vi klev upp och åt frukost i lugn och ro,  sedan drog vi igång med helgens planer. 

Jag började med att plantera om gurkplantorna och tomatplantorna så att de fick varsinn kruka.
Hans åkte och fixade kogödsel och ny planteringsjord.

Nu är det alltså ny och näringsrik jord i växthuset.

Zinkkannan fungerar som tyngd så att inte takfönstret ska blåsa upp. Inte så snyggt, men det fungerar.

Därefter blev det en tur ut till Genbäcks plantskola. Himlar och pannkaka så fint de har gjort det där ute, med ett litet sommarcafe' och allt!

Vi köpte penséer,  en klätterros, en paprikaplanta och en lavendel. 

Dedär veckorna mellan att man har plockat bort gran- och enris, till att man planterar penséer är ju himla grå, trista och färglösa!

Hur härligt är det inte att få lite färg igen!?

På söndagen var vi till Övik för att hämta hem lilleman. När vi är där brukar vi passa på att gå på en större matvaruaffär och köpa blöjor. Vi sparar ungefär 30 kr/paket,  eftersom vi ändå måste ner liksom. Jag hade dessutom fått rabattkuponger av Libero, så totalt sparade jag 260 kronor på fem blöjpaket och två valfria tillbehör. Helt galet bra!
Sedan skulle jag in på Jula och köpa en grej, men kom ut med allt annat än just den grejen! Å det kom jag inte på föränn vi var i Myckelgensjö (ibland tar vi andra vägar hem för att få se något annat). Så himla typiskt alltså!

Allt som allt har det varit en bra helg. Maken och jag har myst i massor och känt oss väldigt lyckliga. Vi brukar tänka på hur himla bra vi har det, för det har vi verkligen. Ibland glömmer man bara bort det i vardagens kringelkrokiga liv. Fler borde stanna upp och reflektera över livet, och inte bara jaga efter nästa kapitel eller pryl hela tiden. Det finns Garanterat dem som har det mycket värre!

Lev å må!


Fredagen

Jag tycker verkligen om fredagar! Hans slutar tidigare, och kommer därför hem tidigare. Huset känns liksom tomt när han inte är hemma, och jag saknar honom varje dag när han är på arbetet.

Igår var det extra fantastiskt, för då hann han ju vara med på föräldragruppen, något som aldrig hänt tidigare,  för att det är mitt i veckan och mitt i dagen,  oftast.
Igår fick vi dessutom vara med gruppen som har de lite äldre bäbisarna, dem som fick barn strax före oss. BVC hade bjudit in en barnpsykolog och vi pratade gränssättningar, inte så givande om jag ska vara helt ärlig, men alltid himla kul att träffa andra sådär och inte bara när vi är ute och "ränner" (springer) med våra barnvagnar.

Nu går det alldeles utomordentligt bra att hänga tvätten ute! Den torkar på ett kick! Dessutom doftar det ju helt ljuuuuvligt av friskluften! Tjohoo! Inget mera torktumlande på ett bra tag! (Å då regnar väl hela sommaren bort bara för att man säger så!?)


Hans bäddade rent i vår säng igår. Känslan att krypa ner i renbättat alltså! Älskar't!

Äntligen somnade Bernhard om, jag trodde han skulle göra morgon efter blöjbytet 05.30! Men det är ju lördag, så nån måtta får det ju ändå vara på tokerierna.

Lev å må!


En fin gest

I posten igår kom en inbjudan från kommunen.


Åsele är ju en kommun som kämpar mot avfolkningen, arbetslöshet och hög medelålder.
Därför blir dem extra glada när nya små liv kommer till och avhjälper alla dessa punkter. 
Statistiken ser bättre ut, för några år, arbetatillfällen på dagis och skolor får vara kvar, och ja, bäbisar är ju en aningen yngre än pensionärsåldern och stigande.

Så, till saken...
Den 6 juni, på nationaldagen alltså, kommer alla nyfödda att få en present från kommunen. Jag tycker att det är en fin gest, för man får inte så mycket annan cred för att bo i Åsele.
På den tiden jag bodde i lägenhet betalade jag t.ex. för en parkering som jag blev avhyst från en vecka om året, utan avdrag på notan (Åsele marknad).
Därför tycker jag att detta är ett kul jippo som de har. Jag hoppas innerligt att Bernhard är på gott humör så att vi kan närvara.

Läser inbjudan under en kopp kaffe

Jamen annars då?

Bernhard vill inte sova ute idag, men jag vaggade honom lite i vagnen i hallen så somnade han. Perfekt!
Mamman har då på 45 minuter hunnit plocka ur diskmaskin, hängt tvätt i snöstorm (känns komiskt att hänga ut tvätt när det snöar, men torktumlaren ska baske mig inte gå när det är plusgrader), lite miljötänk må man ju ändå ha. Laddat en ny tvättmaskin, gett hundarna mat och kokat kaffe.
Han är befinner sig just nu i den tredje utvecklingsfasen 
(Herregud, alla jädra faser som bara avlöser varann, när ska jag få en lugn bäbis!?)
vilket märks på så sätt att
1. Sömnen är Heelt koko, på dagtid (thank God!)

2. Humöret är som berg-och-dalbanan Balder på Liseberg. Ena sekunden joller å skratt, nästa mega arg eller ledsen.

3. För första gången har han ingen aptit! Dessutom blir så så Otroligt lätt störd i måltiden, vissa dagar fungerar bara ett mörkt och tyst sovrum (vilket annars bara går när han ska sova).

4. Generellt sett väldigt känslig på omgivningen. Som igår kväll, när Hans kom och la sig, så hade vi hunnit somna, varpå jag vaknade med ett ryck, Bernhard likaså, och det tog jättelång tid innan han förstod att pappa var pappa, han grät helt otrösteligt och fick näst intill panik när Hans tog upp och tröstade. Stackarn! Det kan minsann inte vara lätt för en liten medan hjärnan växer och utvecklas i rekordfart.

Som förälder så är det jättesvårt att hänga med i svängarna. Därför är jag alltid så himla glad efter BVC-besöken, när man träffat och pratat med andra som har det likadant, för jag har så lätt att börja misströsta och tappa självförtroendet, även om jag upplever att jag blir både lugnare och tryggare för varje dag som går.

Jahapp, en timme varade lugnet.
Hej!


One of those days

Bernhard har en sån där dag när det minsann Inte ska sovas en blund! Sedan att humöret tryter och tant mamma börjar ha slut på underhållande idéer verkar inte bekomma honom. Jag trodde han skulle somna och sova som en stock!

Sedan var det ju då dehär aprilvädret, i maj. Jag vill ha sommar Nu! 

Man får ju klä sig som en eskimå för att inte frysa sig halvt fördärvad.

Känns himla avlägset till sommaren när man hämtar ut paket med sommarkläder till bäbisen. Kommer han kunna ha dem då, eller är strl 74 för stort, eller för litet i Juli/Augusti, när han precis klivit in på strl 68 nu!? Omöjligt att veta!

Bara att chansa och hoppas. Jag trodde ju inte han skulle ha strl 74 föränn till hösten, så tjocktröjan och jeansen jag skaffat tidigare får lov att användas vid kyligare sommarkvällar då.

Nu är liten lite upprörd. Trött.
Måste kila.


Vaccination

Jag har säkert nämnt det tidigare, men Bernhard blir ju hela tre månader på fredag (Herregud, var tar tiden vägen?)!


Idag har vi varit uppe på BVC och fått sprutorna, eller ja, stackars Bernhard fick en spruta i vardera låret. 
Mamman tröstar sig med att det är för en god sak, och jag vill inte att han får någon av de otäcka sjukdomar som man vaccinerar mot!

Växer och frodas gör den lilla go'klumpen också, han väger 7810 gram och är nu strax över 62 cm lång!

Här hemma är det kallt som faan!
Ynka 3,4 plusgrader och snålblåst på det. Spelar absolut ingen roll hur jag klär mig så fryser jag!
En långpromenad har vi avverkat i alla fall, så Bernhard ska sova nånting idag. Han har blivit himla kinkig på att sova i vagnen, men nu verkar han sova. Hoppas han sover till kl 15 i alla fall!

Jag ät glad att snön är borta. Bara det kommer någon värme nu också så är ju livet kanon!


Lev å må...
Nu ska jag se om jag inte lyckas putsa något litet fönster i alla fall. Hann precis plocka fram allt igår, så vaknade Bernhard. Jaja, så är det. 


Helgen

Jag börjar med att ursäkta bilderna i detta inlägg. De är fotade med mobilen, från bildskärmen på systemkameran. Telefonen har fått ligga orörd inomhus i helgen, och vi har mest varit ute. Enda stunderna vi har spenderat inomhus har varit när Bernhard ska ammas.

Såhär har vi gått omkring i helgen. Första gången som Bernhard har varit riktigt nöjd i Babybjörnen. Han har sovit som en stock!

Ett litet "hus" till soptunnan är påbörjat. Vi vill inte ha tunnan med sopor och bajsblöjor utanför dörren när det blir sommar.

Bernhard ligger på mage och gymnastiserar. Snart har han kommit på hur han ska vända sig, men det krävs att komma på hur man inte ska rulla tillbaka till ursprungsposition när man lättar "stödbenet".

Jag har en inflammation i tumleden som inte vill ge sig. Var upp till arbetsterapeuten idag och fick ett stöd. 

"Vilken himla tur att jag hunnit kratta klart gården!", utbrast jag, när förmaningar om att vila och stillhet i leden är viktigt för läkandet.

Idag är det Snorkallt ute! Fryser som en nakenhund i de kyliga vindarna!

Jag som hade tänkt putsa fönstren...
Jaja, varmare dagar kommer nog. 
Envisa snöhögar ligger kvar på framsidan, dit solen aldrig når. Suck. Sommaren känns ännu avlägsen.

Nu ska vi på promenad.
Lev å må!


En bra dag

Tänk att när det för en gångs skull stämde för oss, näh, då var det inga promenerande mammor igår! 

Det gick bra i alla fall, jag ringde en vän, så vi var ute och promenerade i 1,5 timme! Så himla skönt i det otroligt fina väder som var! 

Vi har börjat så det som ska förgro. Gurkor, tomater, smultron och annat gott. 

Växthuset är förberett för ny jord och gödsel.
Typ hälften av krattningen kvar. Men om SMHI håller vad dem lovat, så kommer dagens, och morgondagens väder se till att den snö och is som är kvar, kommer att tina bort, och då kan resten krattas.

En kaffe på det, ur en fin gammal kopp,  så är livet på topp. 


Hej svejs.


Bästa starten och en hel del amning

Solen skiner, fåglarna kvittrar och jag känner mig bönhörd! Det är vindstilla! Tjohoo! Gissa om jag tänker passa på att njuta!


Bernhard äter ju mer igen. Tillväxtperiod. Den stora skillnaden nu, mot när han var tre dygn och sedan tre veckor,  är att brösten verkar hålla denna gång. (Peppar peppar, tvi tvi tvi, knock on wood)
Tänk att det skulle ta hela 7-8 veckor innan brösten var "härdade", en riktig plåga. Det gör fortfarande ont just när han tar tag, men det är normalt sägs det. Det är väl inte föränn nu jag börjar tycka att det är mysigt att amma, för det har varit en sällsynt känsla tidigare. 
Jag kan nog även säga att jag förstår dem som ger upp och tar flaskan istället. Det har inte varit möjligt i vårt fall, mest för att jag har varit väldigt envis och VILL amma, men även för att Bernhard VÄGRAR ta flaska, nappar och tillslut vägrade han att amma med amningsskydden på också.
Självklart har vi prövat ett flertal olika sorter med olika former och storlekar och utföranden, men, jisses så arg han blir!

Jaja, nog om det. 
Vad tänker ni göra idag?
Min plan (om Bernhard vill sova) är att samla upp lövhögarna jag räfsade ihop igår, samt räfsa lite till. Men jag får väl se hur tillåtande min älskade son är.
Min plan är också att försöka ta mig ut på promenad med de andra mammorna. Onsdagar är nämligen "friskvård" för mammor, där man träffas utanför kommunhuset och sedan promenerar tillsammans. Bernhard har ju typiskt nog tappat vår rutin och vill helt plötsligt sova mycket tidigare på dagarna. Ja, vi får se hur det går. Men det vore kul.

Lev å må!


Sol och blåst

Jag är på dåligt humör idag. Orsak?

Flera. 

1. Det blåser. Jag hatar när det blåser. Vilket väder som helst, men inte blåsväder! Blä!

2. Jag tror att mina hemska testosteron nivåer spökar (PCOS). 

3. Bernhard vill äta på nätterna, typ Hela Tiden! Mamman skulle vilja sova lite också...


4. Bernhard vill inte sova i vagnen idag så mamman får lite tid till annat. Näh, det ska röras heeeela tiden för att liten ska kunna sova. 

5. När jag inte fått sova, så tryter tålamodet,  och då skuldbelägger jag mig själv för att jag blir irriterad på liten när han är ledsen hela tiden. Antar alla föräldrar är så...annars är det omänskligt! Att få sämre tålamod vid lite sömn, tänker jag då.


Obs!
Jag älskar inte mitt barn mindre bara för att han är lite "jobbig" just nu. Han är fortfarande det bästa jag vet och jag älskar honom över allt annat. Han är väl i en ny tillväxtperiod, och då är det legitimt att bli lite av en pain in the as, sägs det.


Nu ska jag pussa på min hemkomne make. 

Hej!


Vår i Åsele

På min promenad idag fick jag syn på videkissar.

Nu går jag kortare promenader för att hinna med lövkrattning medans Bernhard sover.

Runt den gamla brunnen hemma på gården har krokusarna börjat titta fram. En himla fin blomma. Jag drömmer om att anlägga en rabatt med olika lökar som avlöser varandra i vårblomning. Allt från påskliljor till tulpaner och krokusar. 

Vi har även hallon på vår gård. Idag rensade vi bort alla döda kvistar för att nya ska få spira och gro istället. 


Nu ska jag fortsätta att koncentrera mig på den sov-ammande killen i famnen. Tänk att han blivit 11 veckor,  och kan nu hålla upp huvudet rätt så länge när han ligger på mage! Snackar som tusan gör han också,  men verkar just nu vara i en blyg-period när bara mamma duger. Utvecklingen går i en rasande fart! Snart är han Tre (!) månader, jag som tyckte han nyss blev två!

Jaja...
Lev å må!


RSS 2.0