Tips på vad man kan göra med en ettåring i -30 grader...


Man kan lära honom montera ihop en perculator. 
En livsviktig konst att kunna, anser i alla fall mamman. Mmmmh, kaffe!

Men kan rätta "fel" i nyinköpta böcker...
Detta är Absolut INTE en grävmaskin! Det är en hjullastare och inget annat.

En snöplog är ju själva redskapet som man fäster på fordonet, men när det väl sitter på fordonet så heter det att det är en Plogbil.

Annars var det en väldigt fin bok som är väldigt uppskattad av lille B.


Sedan kan man gå en promenad när temperaturen behagat bli lite mänskligare. Då passar Liten på att ladda batterierna. Han sover lite oregelbundet nu. Vissa dagar sover han en timme bara, men igår snarkade han gott i hela 3 1/2 timme.

Nu på morgonen är det kallt, -30,5 grader var det när vi klev upp. Hans är hemma på morgonen, det är ingen mening att plåga igång någon motor när det är kallare än -25, det kostar mer än det smakar. Men bara solen klivit upp så blir det ju genast lite mildare.

Burr.

Näh, nu ska jag vara lite social med guben innan han åker.

Lev å må.





Friskt

Det känns som att vi håller oss inne idag.
Tänker inte utveckla det ytterligare...

Lev å må!

Sjukt kallt

Jag fryser!
En sån där frossa som går genom märg och ben. Det är så otroligt fint väder ute, men synintrycket bedrar, för det blåser kallt så inni norden!
Jag har varit ute i säkert 2,5 timme och slungat bort en massa snö. Hans kommer måsta åka ner till västra Jämtland och jobba där i några veckor, så då kommer han bo borta, och då måste vi ju få fram husvagnen. När jag hade slungat klart så vaknade Bernhard, typiskt. Trots en promenad runt Trillen lyckades han inte somna om. Det blir en intressant eftermiddag med andra ord.

Just nu är jag inne i en period med fruktansvärt tråkig och begränsad middagsfantasi. Det kommer att bli Tacos idag. Tacos på en tisdag...När det dessutom är svinkallt ute...Ja, ni hör ju. Tur att åtminstone såsen är "hot".
Igår åt vi hemgjord pizza.
Imorgon tänker jag göra kyckling i lergryta.
På torsdag tänkte jag panera torsk och steka som fiskpinnar.
På fredag blir det väl något kött av något slag, skulle jag tro.

Nej ni, nu tänker jag parkera under en filt och försöka få någon värme i kroppen igen. Burr!

Lev å må!

-30

Alltså...va äre med denna kyla! Jag fryyyyser! Ge mig -5 grader, en värmande sol och härliga vårvinterdagar Nu!
Både igårmorse och nu imorse var det -30 grader! Det är ju inte ens kul!

Slut på gnäll.

Alltså, mitt lilla barn, han som alldeles nyss var en nyfödd liten bebis har hunnit fyllt ett år och stapplar omkring på ostadiga ben här hemma, tömmer alla skåp och lådor som han tar sig in i. Allt är sig likt med andra ord. Det är så himla läskigt mysigt att se hur snabbt han utvecklas. Saker och ting byter plats med en ofattbar hastighet här hemma. Det är vispar i tvättmaskinen, tåg i torktumlaren, toarullar på kontoret...you name it - och det är inte på sin plats. Haha.

Och mitt i röran sitter en liten Spjuver och ser totalt oskyldig ut. Det enda som vittnar om en dold buse, är blåmärken efter kraschlandning in i en säng, frivolt ur soffan efter brottningsmatch med cylinderkudden, och 100-tals fall ner till knästående när balansen sviker. 
Mamman får ha andan i halsen för jämnan...pust... 

Just i denna stund är han på rymmen med en termos. Surrar och "pratar" för fullt gör han också, så man hör åtminstone var han är, hehe.


Ja men ni ser ju, det är fullständigt bombnedslag. Jag är dock förvånad över att jag 99 gånger av 100 ser det som ett kärt besvär, men det måste ju vara för att det är Bernhard. 

Nu är det snart dags för smoothie, idag är den gjord på banan, päron och mango. Därefter ska lille B sova ute i vagnen ett par timmar.

Vi lever, som ni ser.
Jag ville väl mest avge ett livstecken. 

Lev å må.


Tankar i kylan

Fan också, det var -25 när jag klev upp imorse. Kallt. Usch. 
Snöar det inte så är det svinkallt eller blåser storm. Hörs det att fru Selander börjar tröttna på vintern nu? 
Eller, vintern är helt okej, bara vädret vill vara humant. 
Jaja, solen skiner ju i alla fall, man får vara glad för det.

Vi har varit ute på en promenad. Lilla gumman (Jaana) fick haka på och springa lös. Tjohoo, det bästa som finns!
Bernhard vaccinerade ju igår, och det gick så himla bra. Han pep till lite när vaccinet sprutades in, men var lika snabbt glad igen. Jag skrattade gott inombords när han skulle läkarundersökas. Han är en sån liten spillevink! Varför leka med mjukisdjur när det finns stetoskop och blodtrycksmätare och annat skoj? 
Han har sovit gott inatt, men precis som förra gången verkar dagen efter, alltså idag, vara "knorr-dagen". I alla fall såhär vid middagsluren. 

Rimfrost i håret. 

Jag har många tankar i huvudet idag. Ibland blir saker inte riktigt som man har tänkt sig. Och det är väl en sak när man har klantat sig, då har man ju bara sig själv att skylla. Men när man i vissa avseenden är beroende av andra människor, som säger en sak men menar något helt annat, då blir tankarna ett virrvarr. Varför inte bara vara ärlig?
Tänk om alla bara sa vad dem tänkte och tyckte, så man slapp fundera. 
Det värsta jag vet är när folk säger en hel massa saker och tillslut talar dem mot sig själv och vrider upp-och-ner på allt. Vad är sant? Vad är inte sant? 
Gaah, jag kan bli tokig på sådant.
Jaja, folk är som dem är, och det är ju jag med. Alla har vi nog en grad av idioti i oss, haha.


Det är väl en himla tur att jag har min lille solstråle, och en himla bra make. Jag är så tacksam för dem båda. Dem gör mig till en bättre människa.

Nu protesterar han igen. Bara att gå ut och få honom att somna om, igen....

Lev å må.




Livet tuffar på...

Hej hallå i solskenet! 
Jag sitter här med en kopp kaffe och myser och filosoferar. Vi (Bernhard och jag) har varit uppe på BVC från kl 10.10-11.30 idag, det var 1-års kontrollen med sista dubbelsprutorna.(Hurra! Jublar mamman!)
Det snöade igår kväll, igen. Snö snö snö. Så jag har skottat gården för 873 635 738 gången denna vinter!
Såhär cool var Bernhard igår när vi åkte och handlade potatis och ingredienser till min nya favorit på matbordet, broccolisallad! Mums!
Den innehåller nog tamme rackarn allt kroppen behöver. Broccoli, solroskärnor, russin, granatäppelkärnor, joghurt, rödlök. Sjukt god!

Russin saknas på bilden.
Receptet får ni här:

2 färska broccolihuvuden, som du skär i mumsbitar
1 finhackad rödlök
Kärnor från granatäpple 
150 g russin
75 gram rostade solroskärnor
Lägg allt i en stor skål/bunke och blanda ihop.
Tillsätt 2,5 dl naturell yoghurt (jag tog 3 dl).
Lite salt och nymald svartpeppar.
Blanda så broccolibuketterna täcks av yoghurten. 
Klar!

Och där kommer min lille spjuver på, än så länge, ostadiga ben, med en visp i högsta hugg. Man vet aldrig när man kan behöva en visp! Hehe.
Han väger snart 12 kilo! Så ni kan kanske förstå att det på sätt och vis skulle vara skönt med stadiga ben. Han börjar vara tung att bära på, när man måste bära. Fördelen är väl att mamman blir stark i rygg och armar av alla lyft.

Åh, fåglarna kvittrar så härligt på dagarna nu! Har ni hört vad dem sjunger! Vilken härlig årstid vi  har framför oss nu! Myyys!

Lev å må!


Fredagsmys

Jag har precis kommit in från en sparktur i gott sällskap av sömnig son och glad hund. Det blev en runda runt halva Söråsele.

Det var lite snålblåst även idag. Det har varit det i några dagar och därför har tilltänkta sparkturer blivit inställda. Jag har ju ingen ruta på holken, så om det blåser för mycket vill jag inte ta den.
Blåsten var i alla fall betydlig mildare idag och inte lika kylig som vad den varit tidigare, så idag blev det äntligen en tur. Även Baco var helnöjd med det fredagsnöjet. 

När man kommer hem är det skönt att rulla sig i snön några varv, svalka sig lite.

Idag har jag även gått igenom mina behörigheter och kort inför återkomsten på jobbet till sommaren. Det är ju en hel massa saker att hålla reda på så att det är uppdaterat och fortfarande giltigt. 
Körkortet förnyade jag ju efter att vi gifte oss, så det håller i 4 år till. (Vart 5e år ska det bytas ut när man är yrkesförare).
Nu är det dags för ett nytt färdskrivarkort (kortet där tider, raster och hastighet registreras).
Mitt YrkesKompetensBevis (YKB) börjar också vara dags att förnya. Lär väl bli här under hösten skulle jag tro. Har meddelat arbetsgivaren att det börjar vara dags.
Jag skulle även ha behövt uppdatera min behörighet på Farligt gods, vilket jag måste ha kvar om Hans vill skicka mig på tippen med spilloljor osv från skogen. Det får man inte frakta hur som helst! Men det får i så fall vårt eget företag bekosta.
Jag får köra en massa farliga saker, t.o.m. sprängämnen! Visste ni det?

Nu ska jag och min hemska kalufs dricka upp kaffet. Åh vad jag längtar tills den röda färgen har vuxit ur, då ska mitt hår få vara naturligt sedan. Lite slingor på sin höjd. Just nu är det åtminstone ingen mening att göra något åt det. Mamman får lyxa till det med tillsnoffsning när pojken blir lite större. Mitt hår står inte högst på prioriteringslistan så att säga. Eller så åker det av när jag börjat jobba och tröttnar på att ha hydraulolja och grus i det, går snabbare att tvätta ur olja ur kort hår, haha...

Lev å må!


Timmerkuska eller småbarnsförälder? Eller, och?

Konstig rubrik va?
Ibland får man till det...
Men det är just det,
Timmerkuska eller småbarnsförälder? Eller,
Timmerkuska OCH småbarnsförälder?
Det har varit frågan, i alla fall min fråga, ända sedan jag fick reda på att jag var gravid.

De flesta skulle nog svara, det är väl självklart att det kan stå ett "och"...men är det verkligen det? 
Är det självklart att man i en familj, med en skogsarbetare/egenföretagare och en timmerbilschaufför, så enkelt kan puzzla ihop livet med småbarn och dagis?

Vilket dagis i Norrlands inland öppnar kl 03.00 på morgonen, när dagen börjar för våra yrkeskategorier? 
Jag skulle inte ens ha hjärta att riva upp mitt barn den tiden  på dygnet. Huvva.

Kan/ska man ta för givet att arbetsgivaren ska sätta krokben på sig själv för att både praktiskt och ekonomiskt kunna ha en anställd kvar?

 I min bransch så är det mansdominerat, kvinnor kan ofta ses som lite besvärliga, just pga att dem kan få barn, blir borta en längre tid, bla bla bla. Alla arbetsgivare är inte lika, tack och lov. 
Samma problematik är det i skogen, har vi upptäckt. Hans möts av höjda ögonbryn och fundersamma miner. "Men har du verkligen tänkt igenom dedär!?" är frågan man får när man pratar om att anställa en kvinnlig skördarförare om det skulle bli tal om att expandera företaget.
Så, säga vad man vill. Det ÄR en tuff värld för kvinnor i dessa branscher. Villkoren är absolut inte lika för alla. Men, det blir bättre och bättre!

Vad jag svamlar...

Vart ville jag komma?
Jo!

Jag har, sedan jag blev sjukskriven, under graviditet och mammaledighet, varit i princip helt inställd på att mitt liv som yrkeschaufför är över. 
Man kan bråka och ställa krav på arbetsgivare, dra in facket och göra livet surt för cheferna, men till vilken nytta?
När man som jag, har trivts helt magiskt bra, cheferna har varit rena drömmen, lyhörda, förstående och himla hjälpsamma och omtänksamma! Varför skulle jag då ställa till rabalder? 
Hade jag varit tvungen att gå så hade jag tackat för alla fina minnen och den tid jag haft äran att köra för dem.

Så, det har varit med nervositet och lite magont som jag bestämt träff med mina arbetsgivare för att diskutera mitt vara, eller ikke vara på åkeriet.
Och vet ni vad?
Helt i onödan!
Lika fantastiska som alltid, så hade dem en plan, mycket bättre än min egen.

Det lät ungefär såhär...
(Marion presenterar lite nervöst sin idé, med mängder av instickare om förståelsen av att det kanske inte går att lösa osv.osv. Det gick ut på att köra varannan vecka, alltså 50%)
Chefens svar;
-Jaha, ja...det kunde ju kanske fungera. Annars tänkte vi lägga på timmerredet på "Gamla Bettan" igen, så får du ta den bilen. Då kan du ju köra de tider du kan, tänkte vi. Det kanske blir att du får hoppa mellan bilarna ibland också, och sådär, så det kan ju bli lite pyssel för dig, men du får väl prova å se om du tycker att det funkar?

Så vad blev det då av allt?
Jo, jag är alltså timmerkuska OCH småbarnsmamma. 
Det är ingen självklarhet.
Jag är så otroligt tacksam och glad över att jag snubblade in och fick jobb på världens bästa arbetsplats, med dem bästa arbetsgivarna, som tamme rackarn gör allt för sina anställda! 

Den första juni hoppar jag in i hytten, drar på mig säkerhetsbältet och ger mig ut på vägarna igen. Lycka!

Ett långt inlägg idag.
Nu ska jag ut och mysa i solen!

Lev å må!


Ett år med Bernhard (bilder ur vårt album)

Bernhards födelsedag. 
Åh, jag minns kvällen före, Hans och jag tog varandra i hand och gick en långsam, vaggande promenad runt kvarteret här nedanför oss. 
Jag minns att jag gick och tänkte att "Tänk om vattnet skulle gå nu, vad kallt!" Hahaha.
Duscha gjorde jag också den 11e. Var det någon sorts undermedveten medvetenhet?
Alltså OMG vilken mage jag hade! 
När jag vaknade på natten med värkar, så blev jag så himla nervös! Minns att jag skakade som ett asplöv när jag ringde samtalet till BB.

Vi kom in på BB strax efter kl. 06, jag var 2 cm öppen, och värkarna tilltog. Vid 11 kom barnmorskan in igen, och då tyckte jag att det var hemskt, och var ändå bara 5 cm öppen, värsta delen (7-10 cm) var inte ens nära!

Efter många långa timmar föddes han i alla fall. 
Klockan 23.22, 3980 gram, 52 cm lång. Jag var helt slut, men hade ändå så svårt att sova. Jag kunde inte sluta stirra på den lilla varelsen som hade legat i min mage. Han var (är) så perfekt!

Vi passade på att bada för första gången inne på BB. Här är Bernhard två dygn gammal. Det var bra att passa på kände jag, så att jag kunde ställa frågor och få tips och råd av barnmorskorna.

Så åkte vi hem. Det kändes så skönt att få lämna BB. Jag kände inte alls igen mig i den känsla som hade beskrivits, att det skulle kunna kännas som om att man "tjuvat med sig" barnet. 

Han växte så infernaliskt snabbt!  Och ont i magen hade han, stackars liten. Så det blev inte nämnvärt mycket sömn de första månaderna. Tiden gick så oerhört sakta, fast ändå väldigt snabbt! Så märkligt, men så var det, och är nästan fortfarande.

April, påsk. Bernhard och jag hjälps åt att pynta påskriset.

Efter en del träning lyfter han huvudet från golvet, jag minns känslan av att det var ett Stort framsteg i hans utveckling. Hurra!

Det blir vår och vi kan äntligen börja räfsa i trädgården. Jisses så gott han brukade sova där framme i selen!

Det blir sommar och vi går upp till Offerhällan och grillar korv till lunch.

Vi lyckas pricka in sommarens finaste helg när vi åkte upp till Saxnäs med husvagnen. Bernhard var inte alls glad över att måsta åka bil så långt, och är fortfarande ingen bilåkare, tyvärr. Men, det kommer väl...

En relativt vanlig syn sommaren 2017.

Pappa startar företag och skaffar traktor, då måste man ju bara pröva. Här har Bernhard hunnit bli sex månader!

På hösten börjar vi åka till Vilhelmina lite då och då för att bada. Ibland träffar vi lekkompisar och äter trevliga luncher före badet!

Vi gräver ner vårlökar i trädgården. Bernhard tycker såklart att det är kalas att få vara med. Sensommaren och hösten vistades vi ute mest hela dagarna. Vi roade oss med bär- och svampplock.

Bernhard börjar äta vanlig mat i allt större utsträckning. Här har han själv suttit och mumsat på pappas kalops.

(Här tar bilderna ur albumet slut, vi har inte framkallat sedan november.)

Vintern 2017, den kommer jag att minnas som snöskottningens vinter. Så på det viset har det varit lägligt att vara ledig.

Några Riktigt källa dagar har det varit även denna vinter, då är det bra med ull av olika sorter och slag för att hålla värmen i kroppen.

Nu fyller han ett år, ett år som bara har rusat förbi och fram! 

Bernhard är full av bus och kreativitet och upptäckarglädje. 

Ett år med Bernhard. Det mest fantastiska året i mitt liv. Massor med kärlek och glädje.
Jag älskar dig min son!










1+81

Idag har Bernhard och jag varit hem till Aronsjö och hälsat på.
Min morfar och Bernhard delar ju födelsedag. Bernhard fyller 1, och gammelmorfar fyller 81! Hipp hipp hurra!
Så vi har ätit och myst tillsammans idag.

Vi tjuvstartade ju Bernhards ettårsdag eftersom Hans jobbar idag. Så vi firade i helgen med tårta och paket. 
Denna finfina gåbil fick han av oss...Så cool!

En tårta gjorde vi också. Bernhard är däremot inte så förtjust i tårta, men någon liten bit lyckades han söla i sig i alla fall. Fast, det var nog mer tårta på pojken än vad som hamnade i pojken, hehe.

Älskade barn, redan ett år gammal!

Takskottning i solskenet

Sol och alldeles lagom kallt ute (-9 grader).
Jag har precis kommit in för att äta lunch efter ett pass med snöslunga och spade för att komma åt stegen efter att vi skottade av brotaket. Dum som jag var tog jag inte reda på den direkt, så nu blev det extra arbete för att få fram den.
Taket på baksidan huset är snart klart också.
Bernhard ligger ute och sover i vagnen. Han vaknar väl om sisådär en timma kanske?  Då bör jag ha hunnit äta och skotta klart.
Idag blir det torsk till middag. Mamman jublar å mannen och sonen "huskes" (ryser, typ). Förra veckan provade jag ett nytt recept med lax och pasta och broccoli. Där fick jag tumme ner, det var bara jag som tyckte att det var jätte gott!
Nej hörrni, nu ska jag gå ut i finvädret igen. Gäller att passa på när det är behagligt ute.

Lev å må!

Vilken bra grej!

När vi var och hälsade på ett par vänner här om helgen blev jag visad på en produkt, som passerat mitt öga tidigare men inte fastnat.
En smoothie-/ matpåse för barnmat. 
Ni vet, man kan ju köpa gröt och diverse pure'er på påse, men det är ganska kostsamt. Dessa påsar är faktiskt himla smidiga att ta med som mellis när man är på språng.
Till saken!
Ett Australiensiskt företag har gjort pure'påsar med zip-lock! Hur smart!?

Såhär ser förpackningen ut. Dessa hittade jag inne på Jollyroom.se.

Påsarna är steriliserade i förpackningen, så det är bara att riva bort plasten över zip-locket (precis som på tuggummipåsen), öppna och fylla önskad mängd.

De första tre tycker jag var lite kladdiga att fylla, innan man hade kommit på snitsen. Men med en såsslev med redig pip så gick det finfint! 
150 ml ryms i varje påse.
Dem tål att frysa och värma i Micro.
De håller att diska i maskin, dvs man kan återanvända dem! Sjukt bra! Tänk så mycket mindre sopor! (Miljö)

Här har jag gjort ett gäng smoothies på frukt och bär som jag ställt i frysen.

Tänk så mycket pengar detta kan spara! 
Till 18 påsar gick det totalt:
4 bananer
4 päron
2 kiwi
1 mango
Typ 1 dl blåbär.

Påsarna kostade 149 kronor för 20 st, och eftersom man kan återanvända dem så är det väl ändå helt ok.

En sån sjukt bra grej!
I fortsättningen kommer jag även göra alla "på språng"-mellis själv!

Lev å må!




Nya paltor från Lindex

Tänk om man fick samarbeta med Lindex. De har ju verkligen helt fantastiska barnkläder inne nu! Men, det är väl till för alla stora fabulösa bloggare, haha, och inte något inlandstroll som jag. Man må ju veta sina begränsningar!

Hur som helst. Jag älskar Lindex! Dem har kläder till bra priser med tanke på att kvaliteten är god (tycker jag). Dessutom har de hållbara alternativ, till typ samma peng, och det är ju fenomenalt! 

Jag har precis hämtat ut ett paket med nya kläder till Bernhard. Han växer lite långsammare nu, men jag börjar tycka att det är väldigt opraktiskt med bodys på honom nu, och dessutom inbillar jag mig att det ska skava och bara obekvämt när han står upp allt mer och oftare.
Han kan fortfarande ha 86, men jag köpte 92. Dem kan han ha om man viker upp ärmar och ben lite.
Dessa är lite som favorit i repris. Han har ju en body med samma mönster som den svarta tröjan, och jisses vad han har fått ha den ofta! Jag älskar mönstret! Så nu när det kom t-shirts med lång ärm så kändes det självklart. Perfekta mönster till skogstroll som oss!

Han har en hel uppsättning med begagnade byxor i manchester som farmor kom med, men inga mjukisar eller tröjor fanns med bland dem kläderna, så därför är vi tvungna att komplettera lite. Så, då fastnade jag för dessa plagg. Bamse!
Bamse är ju världens starkaste björn. 
Visste ni att namnet Bernhard betyder "Stark som en björn"? 
Därför måste ju Bamse passa perfekt! Däremot har jag inte fått Bernhard att förstå att, är man stark - så måste man vara snäll också! (Han har bitit mig i hakan imorse så jag fått ett blåmärke!)
Ett par mjukisar, en långärmad t-shirt och en sweatshirt.


Det blev en solig och fin dag idag, och det var -19 på förmiddagen, men nu är det bara -10 och strålande sol! Så himla fint!
Bernhard ligger nerbäddad ute i vagnen och sover. 
Jag dricker kaffe och bloggar. 

Lev å må!



Gles uppdatering

Vi har varit förkylda i snart två veckor nu. Det är sakta men säkert på väg åt rätt håll, men det har varit segdraget. 

Bernhard dras fortfarande med lite hosta och rosslighet. Främst efter att han sovit. Hans humör är lite bättre nu, och nu sover han som vanligt igen (tack och lov!). Nu vaknar han tidigare på morgonen också, oftast runt 06.30, så vi har börjat ha honom vaken lite längre på kvällarna för att se om vi kan få honom att sova till 07.00 igen, det känns mer lagom. Det märks att han blir äldre och behöver sova mindre nu.

Mitt bröst, det var en liten inflammation. Efter läkarbesök med konstaterande av existerande svullnad samt provtagning så fick jag inflammationshämmande utskrivet. På kvällen när jag satte mig för att läsa igenom bipacksedeln så såg jag att tabletterna innehöll laktos, så dem kan jag ju inte ta! Jaja, får begära recept på något annat på måndag tänkte jag. Men, till min stora lycka så har inflammationen dämpats av sig själv under helgen, och både svullnad och rodnad är nu borta. Skönt!

Om exakt en vecka fyller min älskade gosse ett år. 
På hans födelsedag och födelsetid kommer en lite speciell uppdatering om Bernhards första år. Där kommer jag publicera en del bilder ur våra fotoalbum, alltså bilder som ni aldrig har sett.
Så alltså, den 12/2, kl 23.22 publiceras inlägget.

Nu ska jag dricka en kopp kaffe och njuta av lugnet som råder när lille B sover. Ingen som nyps, bits eller luggar mig i håret på ett par timmar. Haha.

Hur är det med dig som läser?
Här du klarat dig från flunsan?
Jag hoppas ni får vara friska och krya!
Lev å må!

Snor och ont i bröstet

Jaha, så var man förkyld Igen! Bernhard också denna gång. Hann jag vara frisk en vecka?
Jag har nog aldrig varit förkyld så ofta som det senaste året! Helt galet!

Idag är det standard väder nummer två, blåsväder! 
Nummer ett denna vinter är snöande. För oj, så mycket snö vi har skottat här uppe i norr denna vinter! 

Just i denna stund sitter jag och sörplar i mig en vitamin-boost!
1 Banan, 1 päron, 1 kiwi, några kuber mango, 1/2 dl blåbär.

En till Bernhard och en till mamma.

Smaskens med smoothie, tycker en förkyld liten Bernhard.

Bernhard är som sin mor när det kommer till att vara förkyld, sur, grinig och totalt befriad från allt vad tålamod heter. Det är gnäll 3.0 här hemma om dagarna (mamman står för 2/3, haha). Suck.
Dessutom så sover han så himla dåligt med snuva och halsont/rossel (vilket jag kan förstå), men man blir ju så himla trött tillslut.
Tänk att så fort han börjat sova bra, så kommer en ny förkylning eller en jävla utvecklingsfas, och allt är upp-och-ner Igen.

Dessutom måste jag upp och träffa en läkare imorgon. Jag har fått så fruktansvärt ont i ett bröst (inte alls praktiskt med en bäbis på 11,5 månad). Jag slutade ju amma för drygt 6 veckor sedan, så det känns som att mjölkstockning går att utesluta. Dessutom har jag ju prövat det med, och detta känns helt annorlunda. Har dessutom en lätt rodnad och det känns varmt och lite svullet, så jag tror det är någon inflammation av något slag. Typiskt.

Ja, ni hör ju.
Tyvärr är det lite gnälligt från mitt håll idag. Snart ska Bernhard ut och sova, och då tänkte jag skotta bort de 3-4 cm snö som kommit, bränna lite energi. Allt brukar kännas bättre efter lite fysisk aktivitet.

Annars har vi det bra, det är egentligen dumt att klaga, även om jag lätt gör det med lite för lite sömn och lite krämpor just nu.
Det blir ljusare och ljusare för varje dag som går, och jag längtar Massor till vårsolens varma strålar, härliga promenader på älven och förberedelser av sommarens odlingar m.m.  Så härligt det ska bli med lite varmare tider...längtar !

Lev å må!
Hoppas du får bara frisk och kry, du som läser.