Alltså, vilket väder!

Titta, ser ni en sådan sjukt vacker dag det är idag!?

Ja, ni ser säkert också att jag försökte ta en promenad på älven. Hrm, gick ju sådär.
För det första så har det ju farit fram nån jädra jordfräs på leden, och för det andra så är det ju knappt kört något. Vars är skoterfolket!?
För det tredje så var det så sjuuukt mycket vatten på älven.
Man ser att det har gått lite djupt där ute, och att det har vattnat upp, om det inte rent av är öppet där under. Är ju som det man sällan vet. Däremot så brukar det vara ganska stora vakar just där, har då varit det tidigare vintrar.
Jag fick i alla fall vända och gå tillbaka, det gick inte att gå när det var så lite kört.

Nu ska Bernhard sova sin lur, och när han vaknat så ska vi packa in oss i bilen för att åka till Vilhelmina och bada. Bernhards kompis Melker och hans föräldrar ska göra oss sällskap dessutom! Ska bli hur mysigt som helst!
Jag lyckades sova ner honom typ 30 minuter tidigare än vanligt så att han ska hinna sova lika länge som han brukar.
I natt har han sovit jättebra. Och han är på mycket bättre humör idag, för igår blev allt kaos. Usch en sådan dag det var.
Men ni ser ju, idag kompenserar det upp! Idag är en toppendag med bra sömn, god aptit, strålande solsken, -4,5 grader. Perfektion!
Nu ska jag sörpla i mig lite kaffe. 

Lev å må!


En utomordentligt dålig dag

Grinig Bernhard som vaknat 573 986 172 gånger i natt.
Trött.
Ögonlock av bly.
Mamman blir också grinig när hon inte får sova.
En decimeter blötsnö på gården, halleluja, för den nyfixade snöslungan som är tom på bränsle.
Gud måste älska mig något enormt, för just idag är min bil inne på verkstad för att få nya stötdämpare bak (just precis den dag då man kommer på att bränslet är slut till snöslungan som hade underlättat snöskottningen av decimetern blötsnö till 1000!)
Bernhard är tjurig och grinig.
Vill bara bitas.
Inte i maten som serveras till lunch, utan i mammans armar, axlar, mage, ben, kinder.
Lyckas få i honom lunchen tillslut.
Han vill inte somna till snöskottning, det som gått så bra tidigare.
Skottar en rand ut till vägen.
Ställer en liten bränsledunk i korgen under vagnen.
Jävlar vad kallt det blåste då!
Tankar dunken.
Bernhard sover.
Här klätt mig för lite för att promenera.
Tankar slungan och gasar bort all äcklig blötsnö.
Klar.
Bernhard vaknar. 
Måtte det vara mera tänder så det ger sig någon gång! Vart tog min snälla och glada bäbis 
Just nu saknar jag kudden.
Ge mig en ny dag, för idag blev ingen bra dag.
Hej.


Måndag

Jag var nästan klar med inlägget, så stängdes appen ner och såklart sparades inte innehållet. Jag blir så trött....

Börja om från början....börja om på nytt...
Bernhard luskade ut hur man tänder och släcker pappas sänglampa imorse. Denna fantastiska upptäckt var tvungen att göras 1000 gånger till efter det, med samma nöjda min som på bilden. Älskade trollunge!

Mina dagar brukar börja med att jag vaknar av "Mamma!" Och sedan en 11,5 kg tung Bernhard över ansiktet/huvudet. Ljuvligt.
Därefter är det fullt ös fram till lunch-vilan.

Kunde han prata (annat än "Mamma", "Pappa" och "Bah" (hunden Baco), så kan jag lova att han hade sagt, "Titta Mamma! Jag har gjort ett kaos till dig att plocka upp!" (För trehundrasjuttioelfte gången idag)

Lunch
Sovdags

Trött Bernhard. Energisk, pigg och skällig hälleforsare.

Springer så benen knappt hinner med, haha. Hon älskar att vara lös.
Jag älskar att jag kan ha henne lös. 

Himla bra plogvallar nere på Trillen. Det är säkert bra utsikt därifrån.
Vi har mycket rådjur som spankulerar omkring i vårt område. Jag är så glad att hon ändå lyssnar och kommer när jag ropar, (annars hade jag inte haft henne lös såklart!) jakthund som hon ändå är.  
Men visst, ibland får hon något frispel och lyssnar sämre, då åker kopplet på. Jag ska inte behöva tjata på henne, utan hon ska lyssna direkt, annars kopplar jag henne. Men generellt sett går det bra och hon sköter sig.

Igår ville han inte sova efter promenaden. Trött och grinig blev han, föga förvånande. Så igår när min käre make kom hem från jobbet, räckte jag över lillen, klädde på mig, satte selen på jämthunden och tog en sparktur runt Söråsele med honom. Jag kom hem som en nyladdad och glad mamma igen. (Hunden var också nöjd och glad) haha.
Ibland behöver man bara få en liten paus.

Nu ska jag njuta av lugnet.
Så fort Bernhard vaknat så är vi bjudna till underbara fru Persson på Mellis.

Det lugnet blev kortvarigt...typiskt...haha...

Lev å må

Fy fasen, så vidrigt!

Köpte en glass som lördagsmys, men tvivale så vidrig! Sjukt blaskig, men sen så smakar den så sinnessjukt konstgjord så jag ville då bara spy! Blä!
Detta måste ju vara ett pinsamt fall av att man glömde provsmaka innan man förpackade och skickade ut den i butikerna. 
Aldrig mer.
Huvva.
Mitt råd; köp den inte! 40 spänn rakt i soporna.

Snöskottning, igen

Vilken härlig vinter detta är! Jag har skottat så himla mycket snö denna vinter så ojojoj. Det är dessutom mest fluff, så det går inte tungt heller.
Nu ska vi bara luncha lite, så ska Bernhard sova i vagnen medans jag går min promenad. Det känns redan en stor skillnad i kroppen nu när promenaderna blivit mera regelbundna igen.
Det är perfekt att ha en gammal och ful overall på en kypare. Nästa år, när han förhoppningsvis går så tänkte jag kosta på en bättre overall.
Å här har ni en glad snöskottare. Det är ju så himla härligt ute. Knappt 7 minusgrader, perfekt temperatur!

Nu, lunch.

Lev å må.


Min lilla 7åring

Min lilla gläffs-lisa fyller hela sju år idag! Hipp hipp hurra!
Förutom att matte har uppvaktat henne så har även vårt försäkringsbolag Agria skickat en hälsning och önskat oss en fin dag tillsammans! Wow! Kul!
Vi har firat med en härlig långpromenad där hon har fått gå/springa lös förutom sista biten (när hennes hjärna ballar ur och hon slutar lyssna, haha).
Förutom det så blir det väl en extra godbit till maten, idag vankas en bit pastej som behöver ätas upp innan den blir dålig, så den ska hon få.
Det är med andra ord en ganska vanlig dag. Det som skiljer är väl pastejbiten. Matrester från Bernhard brukar alltid hamna i hundskålarna, vilket uppskattas av de fyrfota kamraterna. Det passar ganska bra eftersom det är väldigt lite salt i hans mat.
Tänk, min trogna kamrat är redan 7 år! Lilla anis bananis. Hoppas hon får vara frisk å kry i bra många år till, för bortsett från det irriterande bjäbbandet hon har för sig, så är hon en alldeles fantastiskt fin tjej som är himla snäll och go. 
Älskade Hälleforsare❤



Detektiv Haklapp

Detektiv Haklapp har löst mysteriet med den försvunna mangon.
"Hmm, det är något skumt här!"

"Åhåååå!"

"Mango! Slurp!"

Snart dags för middagslur för den lille. För mamman blir det en långpromenad. 

Lev å må!

Besök hos "Bappa" i skogen

Eftersom jag är så himlade snuvig efter min förkylning, så går det ju inte att åka och hälsa på folk, vilket vi gör ganska ofta annars. Och Bernhard som inte alls är förkyld börjar ju nästan klättra på väggarna här hemma. Så, igår åkte vi ut och hälsade på pappa i skogen.

Vi parkerar på kojplanen och börjar följa spåren.

Här har pappa varit (syns tydligt), hehe.
Bernhard har fått syn på något!

Där är Pappa!

Dags att tanka och lunch date.

Vi äter lunch som jag tagit med hemifrån, och dricker en kopp kaffe på det. Därefter fortsätter Hans jobba medan lille B och jag tar en promenad till bakre vändplanen.
Pappa åker till skogs igen...

Avverkar lite flera kubik innan det är dags för kvällning.
Det är och var otroligt mycket ren alldeles intill maskinen.

Det var en massa renar intill maskinen när vi kom. Det blir ju en massa mat till dem, plus att maskinen utgör ett skydd när det är rovdjur i närheten. Ibland är dem inte så dumma, dedär renarna. På nätterna hörs dem uppehålla sig runt skogskojan, där luktar det ju människa. Smart.

Så, det var våra timmar i skogen igår. Bernhard somnade efter lunch, så jag stod och tittade på Hans när han körde. Hade klätt mig ordentligt så blåsandet gjorde inget.

Men, nu har lille B vaknat.

Lev å må.


" Nu kommer jag och tar dig!"


Efter en stadig gröttallrik och en halv smörgås med pastej på, var det som laddat med en stund full av bus efter frukosten.
Jag brukar ful-springa och gömma mig bakom ett hörn, och när Bernhard kommer krypande brukar jag visa mig och säga "Nu kommer jag och Tar dig!" varpå han tvärvänder, och snabbt kryper iväg medan han skrattar högt. Haha.
Hans skratt är det sötaste som finns. Jag älskar att höra honom skratta. Min älskade lille Bernhard.

Blåsväder och testosteron

Himmel och pannkaka vad det blåser idag!
Jag har precis kommit in efter en långpromenad och jag kan lova att det friskar i emellanåt! Var klok och valde bort en fodrad jacka för en tjocktröja i kombination med windstopper. 

Nu, över till något som känns betydligt jobbigare än lite blåsväder.
Sedan Bernhard slutade amma så känner jag hur kroppen börjat producera testosteron igen, ingen angenäm upplevelse kan jag meddela. Och helt plötsligt är alla tidigare "problem" tillbaka med humörsvängningar, lättheten att lägga på sig en hel massa kilon osv.
Den enda skillnaden är att nu vet jag ju att det är PCOSen som gör det, även om vetskapen inte gör det  mera uthärdligt. 
Just i detta avseende så önskar jag faktiskt att jag inte var jag, för det är så fruktansvärt jobbigt både fysiskt men framförallt psykiskt!
Jag vill inte ha mustasch.
Jag vill inte ha lika håriga ben som en man.
Jag vill inte gå upp 10 kg bara av att titta på mat.
Jag vill inte ha explosivt temperament!
Det är pinsamt och jag skäms! Och jag får jobba så inni helvete för att gå ner i vikt och hålla kilona borta!
Jag vill inte ha ännu större chans att få diabetes än vad jag redan har!
Nej, PCOS suger.
Jag försöker tänka positivt, men ibland måste man bara få ur sig skit som byggs upp. 
Det finns ju i alla fall ett riktigt gott skäl till att vara ute och röra på sig, för all fysisk aktivitet stävjar alla symptom, samt minskar risken för diabetes.
Så...det är väl bara att motionera på, i snöstorm som spöregn. 

Lev å må.

Mormors renhudstossor från 1964

Min mormor, alltså Bernhards gammelmormor har alltid varit en mästare på att spara gamla saker. Saker som är hela och fullt användbara, bara någon vill använda dem. 
Denna gång gäller det ett par rentossor som min mamma använde när hon var liten. Dem passar nu alldeles perfekt till lille Bernhard!
Rentossorna som min mamma en gång i tiden använde, förmodligen vintern 1964-1965.
Dessa är helt perfekta med ett par yllestrumpor i, då håller sig Bernhards små fötter varma när vi är ute på äventyr.
Idag har vi gått en långpromenad.
Jag har dragit Bernhard i pulkan.
Bernhard har åkt en liten sväng skoter för första gången. Det var även min första sväng på väldigt länge. Så kul, skönt och fantastiskt!
Bernhard var mest fundersam på vad det var för tok som mamma nu hade hittat på.
Vi har med andra ord haft en dag med massor av tid utomhus, precis som vi vill ha det.

Lev å må.

11 månader

Lille lille Bernhard, som inte är så himla liten längre. Han blir 11 månader idag, en månad kvar tills han fyller hela ett år.

Tänk att det snart har gått ett helt år!?
Vid den här tiden för ett år sedan, var det en personlig bedrift att ha "promenerat" 500 meter.
Jag hade ont och började vara less, samtidigt var jag livrädd för att något skulle vara eller gå fel. Jag var oerhört uppmärksam på minsta lilla avvikelse i bebisens rörelser och tider i magen.

Idag har vi promenerat nästan 4 km, det gjorde inte ont, men det var lite kallt om knäna. Ett lite udda ställe att frysa på, men så var det i alla fall. Och Jaana tyckte att det var lite kallt om tassarna till en början. Men gissa hur jäkla skönt det var med en rask promenad!? Jag känner mig som en ny människa.
Min skatt låg nerbäddad i sin åkpåse och sov så gott, iklädd setet som min mamma en gång i tiden stickade till sin son (min bror).

Tänk vad livet förändrats efter Bernhards ankomst.
Han är det största och det bästa som hänt i mitt liv, och jag älskar honom sådär innerligt som jag nu förstår att de flesta mammor älskar sina barn. Så nu förstår jag äntligen vad mammor menat med att den kärlek man känner till sitt barn, går inte att jämföra med någon annan känsla. Och det finns inga ord för att beskriva den kärleken.

Jag är så tacksam för mitt älskade barn. Jag är tacksam för att han får vara frisk och stark. Nyfiken och envis. Sprudlande och kreativ.
Min älskade Bernhard!

Hungriga matgäster

Kurre mumsar på en av mina hemgjorda talgbollar, kul!

Korre äter solrosfrön vid det inte så vackra, men ack så funktionella fågelbordet som maken och jag byggde förra vintern.
Förutom fina ekorrar brukar vi ha rådjur vid våra fågelmatare. Dem brukar få äta av potatis och morotsskal, och när de är nöjda med det så äter de ur fågelmatarna. Det går en hel del fågelmat alltså.

Idag är det en aning mildare, och jag hoppas på att kunna gå ut och vara ute ett par timmar, utan att börja frysa.

Till middag idag tänkte jag göra skav och potatismos med lingonsylt. Det är så länge sedan jag gjorde det, så jag längtar till dagens middag.

Lev å må

Tankar i -27 grader

Det är kallt idag.
Jag vill inte gå ut.
Måste posta ett brev.
Som egentligen skulle postats igår.
Som jag glömde när vi var och handla.
Så jag måste gå ut.

Bernhard leker med grytlock.
Hundarna har tagit kojdag.
Det är rimfrost i träden.
Himlen i norr är pastellrosa.
Undra om de små fåglarna önskar sig yllestrumpor, en dag som denna?
Jag skulle inte överleva en sekund utan mina.

Det blir lax till middag idag, gott.
Stackars kollegor när de ska lasta sina bilar idag. Burr.
Undra om jag ska parkera under en filt en stund.
Jag gör det.

Lev å må.






Bernhardsäkert

Idag tänkte jag att vi skulle handla lite mat. Motorvärmaren måste dock få sitta på ett tag i det -16 gradiga Åsele. Det känns som en skarp kontrast till den ynka minusgrad som rådde igår. Hade jag vetat det så skulle jag ha städat ut julen idag istället och spenderat hela dagen utomhus igår, för det var ljuvligt ute igår.

Bernhard har blivit himla kreativ på sista tiden. Stänger man inte honom ute, så kan man iskallt räkna med att han är där och rotar. 
Locket till tunnan med hundmat är fastbältat.

Hårsnoddar kan tjäna flera syften.

En klassiker, skohorn genom kökslådornas handtag.

En rem för att han inte ska få upp handtaget till kaminen. Det är väl kanske tur i oturen att vi måste fixa muren som ville spricka runt rökröret, och att vi därför inte törs elda i kaminen just nu.

Nu ska vi borsta tänderna och åka upp och veckohandla. Att handla är typ det tråkigaste jag vet, så jag försöker i det längsta planera maten med det jag har hemma, tills det ekar tomt i kyl och skafferi, hehe. Nu är det verkligen dags. Motorvärmaren har suttit i 1 1/2 timme, så nu kan vi åka.

Lev å må!



Det är mycket snö denna vinter

Vilka snöhögar det är i år! Wow!
Tycker jag skottar snö från gården näst intill varje dag.
Det börjar vara rejäla drivor.

Bernhard blir bara mer och mer rörlig, och energin känns ibland som om den är oändlig. Odygdig som aldrig förr har han blivit också, och envis, envis så fruktansvärt! Fast det kunde man ju räknat ut med arslet, min envishet+ Hans envishet= Fruktansvärd envishet!
Titta bara, som han bär sig åt!

Klättra upp på diskmaskinslocket! 
Rackarns busunge!
Gakka gakka! (Bernhard surrar)
Det är ett behagligt kaos här hemma. Vispar och kastrullock överallt. Hundborsten kan man hitta i skåpet med brödrosten och vattenkokaren. Småsockar i grytskåpet. Vispar och slevar i hall, vardagsrum och kontor. Jag vill inte för något i världen byta ut kaoset mot tomheten som rådde innan lille B kom till oss.

Nu ska jag fortsätta plocka bort julen.
Lev å må!



Life hack

Är det bara jag som svär ve och förbannelse över dessa *piiip* *piip* *piiiiip* roll up-gardiner? 
Dessutom måste de ju vara sådär sjukt snygga så man ändå inte kan låta bli att köpa dem!
Här kommer mitt tips, som har underlättat roll up-övergången till knytningen en avsevärd del.

*Trumvirvel*


Klädnypor!
Sätt en klädnypa i munnen, rulla upp gardinen och kläm fast nypan mitt i gardinen. Därefter kan du pyssla till var sin sida och fästa nypor när det känns jämt och bra. 
Du kan också justera "höjden" på gardinen lättare.
När du är nöjd så är det bara att få till omöjligt snygga rosetter.
Klart!

Det var mitt städa-bort-julen knep till alla er med roll up gardiner!

Lev å må!

Bomullsbröllop

Idag är det prick ett år sedan vi sa Ja till varandra i Umeå Rådhus cermonisal. 
Det var så sjukt jäkla kallt den dagen alltså. Vore det inte för att vi skulle viga oss så hade vi bara dragit täcket över huvudet och somnat om igen.

Ett händelserikt första år har det varit, och jag tror vi är kärare än någonsin. Trygghet, kommunikation och glädje är de tre orden jag tänker på när jag tänker på vårt äktenskap.

Det är inte alltid enkelt, men vem har sagt att det ska vara det. Alla träter väl ibland? Det sker dock väldigt sällan. Vi vet ju var vi har varandra. 

Jag är glad att han är min Hans. Han gör mig lycklig och stark. Han är pappan till mitt älskade barn. Vi hör ihop helt enkelt. Vi har det himla bra ihop.

Kärlek.


När maken jobbar drar frugan till Aronsjö

Hej i kylan!
Burr.
Ändå var det mildare idag än igår.
Hans tänkte pyssla på med att byta kedjor på skördaren i helgen, sjukt tråkigt. Så Bernhard och jag bestämde oss för att åka hem till g.mormor och g.morfar i Aronsjö.
Ett riktigt vintrigt Aronsjö.

Dessa kalla dagar är dressen som mamma en gång i tiden stickade till min bror, de perfekta kläderna att dra på lille Bernhard. Mössan kommer dock från Lindex, och handskar och sockar har farmor bidragit med.
Lille Bernhard sover, och jag ska snart sova jag med. 
Vad konstigt det kommer kännas att gå upp och värma vällingen i natt, det brukar alltid Hans göra.

Jaja, lev å må!
Gnatt!

Vad äter Bernhard?

Detta med mat, och mat till små barn är ju ett ganska intressant ämne. Och få saker kan väcka så enorm prestationsångest som barnmat, eller är det bara jag som tänker så?

Jag har valt att laga Bernhards mat själv. Efter diverse matskandaler genom åren så vem vet vad burkmat Egentligen innehåller? Är det verkligen det som står på etiketten? Vilket land kommer råvaran ifrån? Hur besprutad blev den under sin mognad? Ni fattar...
Jag inbillar mig att Bernhard får "bättre" mat om jag tillagar den själv. Eller, då vet jag i alla fall lite mera om råvarorna och deras ursprung.

Däremot är det Massor med gånger som jag har stått vid barnmatshyllan på Ica och tänkt köpa en burk "bara för att", det kan ju va bra att ha. Men så läser jag på etiketten eller får skymten av det bajsliknande innehållet och ställer tillbaka burken. Jag har sträckt mig så långt att han får gröt på påse ibland, om det skulle krisa totalt. Annars lagar jag mat hemma som jag portionerar upp i lagom stora formar, som jag sedan kan ta med. Enkelt, smidigt.

Men vad äter han då?
Jo, han är inte speciellt kräsen, men, banan går bara inte. Då kräks han.
Annars finns lite olika alternativ, såsom;

1. Lax med kokt potatis och broccoli, ibland med lite citronsås till, eller bara en klick creme fraiche.

2. Korv med kokt potatis och kokta morötter.

3. Blomkålsbuketter med ostsås.

4. Kalvsylta med kokt potatis och Findus grönsaker (ärtor, majs och paprika).

5. Kyckling i lergryta med potatis.

6. Köttfärssås med makaroner (eller potatis)

Potatis är så enkelt att ha till. Det är näringsrikt och lätt att mosa, och bäst av allt, Bernhard älskar potatis! Ris och pasta är han inte märkvärdigt förtjust i, men det kommer nog gå bättre när han lärt sig tugga ordentligt.
Fördelen med att laga maten själv är ju att man lättare kan styra konsistensen på maten. Burkmat är ju som antingen puré eller bitar som jag fattat det, men hemlagat kan man ju styra själv hur grovt eller fint det ska vara.

Vi brukar försöka anpassa maten så att han kan äta samma saker som oss, så pannkaka och korvstroganoff och så slinker också ner.

Nu till lunch ska han få potatismos på vanlig rund potatis och sötpotatis, och så blir det väl några grönsaker till också.
Jag önskar att jag var bättre på att göra vegetariska alternativ någon gång ibland. Men jag har för dåliga kunskaper om vegetarisk mat. Men jag har en bra receptbok som jag lagar ur ibland. Blomkålsbuketter med ostsås har jag fått från den, t.ex.

Barnmat är kul tycker jag. Och det tar inte märkvärdigt lång tid heller, så jag tycker att det är värt att laga maten själv. Men självklart har jag förståelse för de som av olika anledningar väljer att göra på andra sätt, men för vår familj fungerar det bra med hemlagat.

Lev å må!