Förskoleplats

I fredags fick vi Äntligen besked om förskoleplats, ett erbjudande på en avdelning som jag hade hoppats på.
Eftersom ingen av oss, varken Hans eller jag, kommer från Åsele så har man ju inte så mycket att gå på. Vi vet ju inte något om vilken personal som jobbar på vilken avdelning, eller hur det fungerar. 
Jag brottas ständigt med separationsångesten som smyger sig på och växer sig starkare för varje vecka som passerar. Hur ska jag kunna lämna bort mitt barn!?
Det längsta jag har varit ifrån Bernhard sedan han föddes, var när min mormor passade honom i en timme för drygt en vecka sedan. Då fanns ingen ångest, för jag visste att han skulle ha det tryggt och bra och bli sedd. Men kommer han att få allt det på förskolan? Kommer han bli sedd?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback