God morgon världen...

Good morning sunshine!
Hur är det idag?
 
Igår var jag till Lycksele, som du vet.
Sist jag for till Lycksele, i torsdags förra veckan, så blev jag så fruktansvärt sen med att komma från Åsele. Jag kunde inte hitta mitt kort, och kunde heller inte komma på när jag hade använt det sist. När jag hade vänt upp-och-ner på hela huset så tänkte jag att Det måste vara i bilen någonstans. (Förbannade mig själv för att jag inte hade kvar allt i plånboken, utan hade stoppat allt i en såndär förbannade korthållare!) Plånboken är stor och röd, den SER man...korthållaren är liten och gråmetallic, typ, dvs. den är betydligt mindre och Betydligt svårare att se. Av en händelse så kommer jag på att jag ska kolla i bagaget, och vad ligger inte där, om höftväskan från Bergans, och i ytterfacket på den; min korthållare. Hur kunde jag glömma att jag stoppat den dit!? Jag hade den när jag var ute med Jaana, hade en liten matsäck, kopplet, och såklart, vapenlicensen, jägarexamen och körkortet. När jag hade hittat det så var det 50 minuter kvar tills jag skulle vara i Lycksele!
Vägomläggning utanför åsele, herregud, max 50 km/h - annars går det åt skogen, rödljus precis innan Bratten - kändes som en evighet innan det slog om till grönt (byte av vägtrumma tror jag). I övrigt hade jag tur, omkörningarna jag var tvungen att göra, gick att göra på första bästa raksträcka. Jag var framme i Lycksele 5 minuter innan min tid.
 
Så, igår...jag tänkte att jag skulle starta i God tid innan. Det tar ca 55-60 minuter att köra till Lycksele, om man ska köra som folk. Så jag startar 1 timma och 15 minuter Innan jag ska vara där, och tänker att då har jag en kvart till godo. Vägomläggningen utanför Åsele är snart klar, så det var inte alls struligt att ta sig förbi alla lastbilar och asfaltsläggare osv. Sedan körde jag ganska humant, låg runt 100 kanske, innan Öre älv hamnar jag bakom en som kör 80, och jag kommer igår bytet av vägtrumman, så jag gör mig inte besväret att köra om. Väl framme vid rödljusen står; En fullastad timmerbil, en annan mindre lastbil, en tom trailer, och sedan han som körde 80, därefter står lilla jag. Resten av vägen in till Lycksele gick så retfullt långsamt, jag började bli lite stressad såg att klockan hade bahagat ticka iväg, på varenda potentiell raksträcka - MÖTE!? Gaah!
Jag anmälde mig i luckan 15.01.
Alltså, hur är det möjligt?
Man är sen, men kommer ändå 5-10 minuter innan utsatt tid.
Man startar i tid, kommer 1 minut för sent!?
 
Det var i alla fall ganska intressant igår. Vi började "nysta" i orsaken till min stickrädsla. Och till min förvåning så är det så himla lite jag minns. Fast, det visste jag ju om, hela min barndom är ju fylld av "svarta hål", om minnesbildernra blir inte mer frekventa och detaljerade föränn jag är runt 11-12 år tror jag.
Han frågade om jag minns vilka tapeter det var (?)
Vilken färg golvmattan hade (?)
Hur det såg ut i korridoren utanför (?)
Vad jag tänkte (halvt ?)
Vad jag kände (?)
Jag minns bara kort vad som hände, och det var frustrerande att inte komma ihåg "mer".
Men jag stänger nog av när saker och ting blir för jobbigt, och det enda som finns kvar är en "blurrig" bild.
Det var lite jobbigt, inte så mycket själva pratet om nålar, men Tillsammans med det kom en massa andra minnen upp, och det var ganska kämpigt där ett tag.
 
Men det är intressant att följa den här metoden, "ångestlöken" som min psykolog kallar det. Att följa med upp på "ångestkurvans" topp och sedan följa med den ner igen. Att inte försöka undvika känslorna, utan vara med i dem hela vägen, utan ursäkter och undanflykter.
 
 
Näh, nu ska jag sparka igång dagen.
 
Hare gött!
Lev å må!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0