Jahapp

Jag känner att jag lider av brist på inspiration när det kommer till bloggandet. Mitt liv är inte speciellt varierande just nu.


Lilleman har påsklov och min älskade make har därför varit pappaledig under påsken, helt ljuvligt att få ha honom hemma om dagarna. Annars känns det som om att jag vara har "nedräkning" på timmarna tills han kommer hem från arbetet. 

Bernhard växer och utvecklas med en rasande fart. Tiden går så skrämmande fort och han blir hela Tio veckor på söndag! Utvecklingsfaserna bara avlöser varandra och de korta perioderna med en hyfsat nöjd bäbis känns just, korta. Man hinner bara pusta ut och så, påt igen! De senaste veckorna har han sovit oroligare på nätterna, viljat ha bröstet oftare, mest som tröst faktiskt. På dagarna har det varit näst intill hopplöst för honom att sova ute i vagnen som han brukar.
Bäbisen som tyckte om att åka bil verkar vara spårlöst borta, för just nu är det skrik-fest om vi ska åka någonstans,  därför undviker vi det. Hemma är absolut lugnast och bäst just nu alltså.
Annars är han lika fantastisk som annars, surrar och snackar, babblar värre än sin mor. Vi kan ha långa samtal. Mest surrsjuk är han vid 03.00 vid matning och blöjbyte. Mamman är däremot inte lika surrsjuk utan längtar mest tillbaka till sängen vid den tiden.

De senaste dagarna, sedan det blev mildare ute igen, har jag kommit på mig själv med att sukta efter vårsysslorna. Kratta gräsmattan. Få gödsla och tillföra ny och näringsrik jord i växthus och pallkragar. Fortsätta fightas med mossan i gräsmattan. Ta syren-skott och plantera en häck. Skrapa fönster för kittning och målning. Måla hundstuga. Fixa iordning matkällaren. Jag har massor med roliga projekt som jag hoppas att lille Bernhard låter mig pyssla med i vår och i sommar. Självklart får han hänga på mammsen i bärselen, om han nu kan lära sig att tycka om den någon gång. Kanske går det bättre när vi väl kan börja va ute och hans nacke blivit helt stadig så han ser bättre i selen. Just nu är ju synen väldigt begränsad när han är vänd mot mig och "inklämd". Blir nog populärare när han får vända på sig och kan se något annat än mammas bröstkorg.

Ja, ni får helt enkelt hålla till godo med lite tristare och glesare inlägg i den gråa snösmältningen, och förhoppningsvis kunna se fram mot en händelserik vår och sommar.

Lev å må.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0