"När jag var liten"

Jag tror att många av oss har fått med oss en sådan bok/pärm hemifrån. Där en av våra föräldrar, mest troligt mamma, varit olika utförlig i sina beskrivningar av vår första tid i livet.

Även jag har en sådan. Tyvärr fattas mycket från tiden då jag hade blivit lite större än ett år. Men första året tycker jag ändå att min mor var ganska flitig att fylla i. Sedan dog ju mamma när jag var nyss fyllda fem år, så därefter är det ju gapande tomt, såklart!

Tänk att denna pärm har jag ändå läst några gånger, och tyckt att informationen varit torftig, fram till nu! 
Jag insåg då att informationen måste ha varit irrelevant för mig tidigare, och därför kunde jag inte ta till mig den.

En väldigt liten jag...

Den senaste tiden har jag upplevt en "hunger" efter information om både min egen, men även Hans ursprung. Därför är det ju himla fantastiskt att ha blivande farmor här hos mig också! Ni kan inte ana hur mycket bi hinner avhandla på dagarna, som vi surrar! Jag älskart!

Som ni ser var inte jag heller märkvärdigt punktlig när det kom till att säga "Hej!" till världen. 12 dagar efter BF landade jag dock med buller och brak!

Finner det fascinerande att min mammas viktuppgång och krämpor är väldigt lika mina egna. Sammandragningar har jag ju dock inte haft föränn nu på slutet, för min del är det ju foglossningar som tvingat mig till vila.

Inte var det konstigt att jag kom till världen i en taxi, när man kollar tidsangivelserna.

Värkarna brakar igång med bara 5 minuters mellanrum kl 01.30.
Kl 04.05 föddes jag, ca 3 mil utanför Lycksele, i taxin.
Det tog 2 timmar och 35 minuter! Jag tror någonstans att min mor tjurade på hemma alldeles för länge!

Jag har även upptäckt att jag var mycket större och tyngre än vad jag mindes.
3 920 gram! Jag var en stadig palt!

Ja, förlossningen kommer allt närmare för var dag som går. Även om jag är tung och lite less så tycker jag ändå att det går bra. Men jag vill ju träffa Pyret snart! 

Drömmar omkring förlossningen har jag i princip varje dygn. Hur allt går väl och glädjetårarna sprutar när mitt älskade barn läggs upp på mitt bröst! 
Som jag längtar!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0