2017

2017 kommer att bli ett omvälvande år tror jag, med många nya tankar och känslor.


Så många tankar redan nu, men ändock halvt diffusa. Frågor utan svar, än så länge.
Bara nu, senaste dagarna har funderingar på Vad och Vem den lilla människan i mig kan vara, blivit allt fler.

Hur ser du ut?
Vems näsa har du fått? 
Vems blåögon? Pappas fina blå? Eller kanske mina bland-blå? Eller en blandning? Eller kanske får du farmors glada och snälla ögon?
Jag klurar inte på detta för att det har någon som helst betydelse. Jag kommer att älska dig oändligt, hur du än ser ut! Det handlar kanske om lite otyglad nyfikenhet och förväntan.

Hur kommer du att låta?
Jag vill så innerligt höra din röst!

Vad har du för temperament? 

Allt är så intressant! Vissa saker märks ju inte på en gång heller, utan växer fram. Så olidligt spännande!


Snygghet i klass med "Stig-Helmer Olsson"!

Idag har jag kämpat med att slänga ut granen ur huset.

Låter ju fånigt, men det var en envisans kamp, för det gjorde så hejdlöst ont i bäckenet så jag var tvungen att sätta mig flera gånger och vila för att inte svimma. Det bara flimmrade framför ögonen när det började krampa i bäckenet, ländryggen och ut mot höfterna!

När smärtan blir sådär skarp så brukar jag bara andas och tänka på målbilden! Snart är vi där!

Så, granen är utslängd - målet för dagen uppfyllt!
(Och tänk så många barr det är på en relativt liten gran! Blir förvånad varje år!)

Lev å må!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0