Händelserika 2016

2016 bjöd verkligen på en massa händelser,  yrkesmässigt men framför allt privat.


Januari: 
Min andra vinter bakom ratten i timmerbilen.
Året inleddes med ett par svinkalla dagar, och som kallast var det -34 grader vid ett lastningstillfälle. Dårskap egentligen,  men jag ville se om jag var lika hård som jag själv inbillar mig, hehe.

Februari:

Började ju intressant, på jobbet var vi uppefter en hemskt brant väg där dödsångesten kändes total varje gång man skulle frakta sig ner med lasset. Huvva!

Vi köpte Mitsubishin och jobbade en dag extra.  Det var ju skottår!

Mars:

Hans fyller år, och sedan blir det snabbt som ögat Påsk! Tjohoo!  
Påsken firar vi i glada vänners lag uppe i Grundfors hos familjen Fjällström/Fjällstedt.
Jag drar Hans runt halva fjället med summiten.
Vi fiskar och äter klämmackor med varm choklad i snålblåst.

April:
Månaden börjar med att vi i panik får skota ut virke från vintervägarna. Det tar sin tid, men tillslut ligger virket efter bättre vägar och det går att pusta ut!

En släkting avlider, och trots sitt handikapp minns jag honom som en av jordens absolut snällaste människor. Intet ont fanns i den personen. Begravningen hålls vid månadsslutet. 

April är i sin helhet kaotisk och strulig på alla fronter. Hans och jag kämpar på tillsammans och det sammansvetsar oss än mera. Vi är ett starkt team.

Maj:

Inleds med ett möte som blir slutet på april månads kaotiska period.

Jag jobbar massor.

Hemmavid börjar vi pyssla på i trädgården. Jag tror varje ledig stund spenderades utomhus denna månad. Vi fick massor gjort!

Vi klippte ner vildvuxna buskar...
Samlade riset i gigantiska högar som tog en evighet att frakta bort med vår lilla släpvagn...
Köpte ett växthus som växte fram ur mången svordomar...
Planerade för en ny, säkrare, större och bättre hundgård till våra älskade hundar...

Juni:

Vi firar nationaldagen med att dra ner husvagnen från Grundfors till "luspen". 
Jag är trött och längtar mest bara till juli månad och min semester!
Midsommar sov jag nog bort, för den har jag knappt något minne av. Vi var i alla fall bjudna på middag på Saxnäsgården, så åt gjorde vi åtminstone. 

Hundgården ville vi ha klar innan semestern. Så, eftermiddagar och helger tillbringades med att bygga hundarnas nya tillhåll...

Juli:

Tröttheten och törsten än gränslös.
Jag tröttnar på att vara trött och törstig och bokar in mig på en hälsokontroll hos distriktssköterskan. Blodsocker och blodtryck tas - frisk som en nötkärna!
Min bror, distriktssköterskan och Hans tjatar om graviditetstest, så, jag gör ett och får mitt livs chock!

Testet görs på marknadstorsdagen, efter att Lilleman och jag varit på folkrace.

Vi berättar för våra absolut närmaste, men väntar med nyheten för andra. Vi har ju ingen aning om hur långt gångna vi är!

Vi isolerar och bygger klart inuti hundstugan.

Jag tillåts sätta papp och regla, isoleringen får jag absolut INTE röra!
"Blev ju finfint dehär!"

Augusti:

Jag börjar arbeta igen, med en bubblande hemlighet.
Vi ska snart få komma in på Ultraljud för att avgöra hur långt gångna vi är.

Den 9 augusti är det dags. Vi gör ultraljudet som ger en dålig och en världsbäst nyhet!
Den dåliga, jag har PCOS.
Den bästigaste; vi är gravida, I VECKA 15!!!
Vi förlovar oss, inofficiellt.

Dagen därpå fyller jag 29. Jag är alltså 29 år, och äntligen, Äntligen,  är jag gravid! Efter 8 långa år.

Det blir inskrivning hos barnmorskan i Åsele, och vi åker till Umeå och kollar på barnvagnar. Vi plockar ihop och beställer en som känns bra för oss.

September:

Lilleman fyller hela Sju år, så vi ordnar pirat-kalas med skattjakt och hela faderuttan.

Det är skördetider i trädgården.

Jag börjar känna av foglossningar redan i vecka 18, biter ihop till vecka 21 då jag knappt tar mig in och ut ur lastbilen längre.
Blir sjukskriven och bryter ihop lite där i slutet av månaden...

Oktober:

Beställer hem spjälsäng, byrå och lite annat till undret i magen.

Börjar simma och gå på vattengymnastik för att få någon form av fysisk aktivitet.

Försöker påta på med det jag kan och se saker så positivt som möjligt,  men minns att jag var väldigt frustrerad och smått irriterad över smärtan och att inte kunna göra allt jag är van.

November:

Föräldragruppen via MVC drar igång, och trots att jag var väldigt skeptisk till en början, gick jag dit med ett öppet sinne och blev positivt överraskad! 
Ser fram mot resterande träffar och det blir som en il av friskluft, att få komma hemifrån och träffa andra med växande magar!

Att få advents- och julpynta hemma ökar glädjen ännu lite mera. Det må va mörkt ute, men inne är det mys-belyst och härligt.
Hans hjälper mig med pyntandet som jag annars föredrar att sköta själv, men jag har äntligen insett mina begränsningar och blir allt bättre på att be om hjälp. Hejja mig!

December:

En riktig mysmånad! 
Bakning, skriva julkort, få himla fina gåvor, trevliga julhälsningar i alla dess former. Jag har verkligen haft en himla fin december i år!

Månaden har bestått, till största del, av glädje och tacksamhet.

Saffransbak har spridit väldoft i huset...
Familjepyssel har skänkt leenden och skratt...
Vackra gåvor som framkallat glädjetårar av tacksamhet...
Glädjen hos ett barn som får hjälpa till att pynta en gran...
Makalösa hyacinter som doftar så ljuvligt!
Och så, kärleken! Kärlek kärlek kärleK!

2016 gav på både uppförsbackar och utförslöpor.


Men jag tycker att det var ett fantastiskt år, som bjöd frikostigt på alla känslor, men mest glädje och kärlek!

Mitt 2016 var underbart.
Jag hoppas ditt år var det också, annars är 2017 här, med nya chanser, möjligheter och överraskningar! 

Lev å må!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0