Det ska börjas i tid - det som krokigt ska bli

Jag har så länge jag kan minnas haft en god relation till Tandborsten. Det har liksom varit självklart att tänderna ska borstas två gånger om dagen, minst. Ibland kan jag borsta en gång extra om jag ska göra något speciellt och har druckit kaffe eller ätit lök eller, ja, ni fattar grejen!


Lika självklart är det för mig att Bernhard ska få en god relation till tandborsten, att den liksom avdramatiseras och är en självklar del i morgon- och kvällsrutinen. När jag borstar tänderna, så "borstar" Bernhard med.

Självfallet är det inget annat än vatten på tandborsten, eftersom jag sköljer den före och efter varje "borstning".


Bernhard har ju inga tänder än. Men, genom att redan nu vänja honom med tandborsten, hoppas jag att det ska bli smärtfritt (eller vad man ska säga) den dag han väl fått en tand som ska börja tas om hand.
Jag hoppas också att lille B har fått ärva mina tänder. Jag har ju aldrig någonsin haft ett hål! Om det sedan är genetik eller tandborstningens förtjänst vet man ju aldrig. Men min släkt har generellt sett väldigt bra tänder.

Skulle vara intressant att få veta om någon av er läsare har en sådan där rutin eller vardagsgrej som känns sådär Extra viktig för just Dig?
Släng gärna in en kommentar och dela med dig i så fall!

En annan sak som jag tidigare har struntat fullständigt i, men numera har "pippi" på, så är det att använda solskyddsfaktor! Det kom nog i samband med Bernhard. 

Lev å må!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0