Som jag längtat

Under graviditeten fanns det inget som jag saknade så mycket som att få vistas utomhus, gärna i solsken, men egentligen har vädret ingen större betydelse, bara det inte blåser! Annars älskar jag alla väder, de har liksom sin charm. 

Finns det något ljuvligare än att ta en löprunda i ett ljumt sommarregn? Luften blir så fukig och lätt att andas då.

För en stund sedan tog jag med, min idag, oerhört svårtillfredsställda lilla pojke på en promenad, eller en "smyg" på älvens spegelblanka is. Det var ett spontant infall, för hade jag planerat en promenad på blåis så hade jag dragit på broddarna. Men vet ni va, det var så himla härligt ändå.

Min förhoppning var såklart att lille B skulle somna, för han är Så sjukt trött! Men icke! Vill Inte sova.
Nu har mamman fått i sig lunch, så nu serveras även lillkillen, med förhoppningen att han ska sova mer och gråta mindre. Idag får han bröstmjölk framtaget ur tjockpannkaka med hjortronsylt och en husmans till.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0