Planterat om försådden

Jag har precis planterat om vår försådd. Vi har slarvat lite med det tidigare, så nu ska det bli spännande att se om det ger någon utdelning.

Gurkplantor som får egna krukor, och därmed all näring i krukan för sig själv.

Vi försår gurka och tomat. Paprika köpte vi ute hos Genbäcks ifjol, så det gör vi nog även i år. 
Insåg att det blev rysligt många tomatplantor, så kanske kommer att få ge bort ganska många. De ska ju sättas ganska glest när de planteras ut i växthuset senare, så då kommer det inte att rymmas så många.
Just nu känns det avlägset till utplantering, då det har snöat hela morgonen. Men, den snö som kommer nu är ju endast för att hjälpa den gamla snön att töa bort.

Nu ska jag dricka kaffe och fundera ut en strategi för att bocka av så många rutor som möjligt på sommarens To Do-lista. Så mycket man vill göra, men tid och råd kan sätta krokben, listorna är dock bra, då blir det lättare att kalkylera och prioritera.

Lev å må!

Produktiv i regnet

Hatar när långa inlägg bara försvinner!
Jaja, då börjar jag om då.

Det regnar idag, ganska ordentligt också. Det tar hårt på snön dessa dagar, med plusgrader, regn och lite blåst.
Bernhard vaknade tidigt imorse, så vi har fått en massa saker gjorda.
Tvättmaskinen och tumlaren går för fullt. Det är sällan tvättkorgen blir full här hemma, men jag har legat på latsidan på sistone, så nu var den faltiskt full. Tre maskiner.
När vi ändå skulle handla, fyllde vi bilen med plast, kartong, glas och metall, som vi slängde i avsedd container.
Vi köpte mat, det blir blodpudding idag. Gott. Hoppas att Bernhard också tycker det.
Ett besök på banken har vi också hunnit med. Vi förlängde tiden på Bernhards framtidskonto, jag fattar inte riktigt varför, men det är tydligen mest gynnsamt att bara ha från år till år så länge räntan är så låg. Jag avskyr att ha med banker att göra, det känns som att man blir lurad vad man än gör. 
Jag köpte en kartong med porto för att skicka iväg några prylar som Hans hade lånat. Bara för att konstatera att prylarna var för tunga, och att jag i slutänden ändå blev tvungen att betala för att skicka helvetet som ett paket. 99 kronor i sjön. Jäkla skit!
Med Bernhard sovande i vagnen sprang jag in på biblioteket och lånade några pekböcker.

Ja, så det är vad jag och lille B sysselsätter/ har sysselsatt oss med hittills idag.

I fredags var vi på en mysig date med en liten kille och hans mamma som vi lärt känna i samma föräldragrupp. Det var otroligt mysigt.

Bernhard var som en liten solstråle när han fick hålla i bakelsen som vi köpte med oss till pappan.

Vad det strular med detta inlägg. Blir tokig av att tangentbordet inte vill titta fram efter att jag lagt in bilder.
Ser detut som ett tecken på att fortsätta med mina "måsten".

Lev å må!

Stress och frustration över detta med förskoleplats

Ojojoj, min hjärna går på högvarv och pulsen rusar. 
Detta med förskoleplats är en mardröm för mig, oss, vår lilla familj.
Först har jag gått en hel graviditet och nästan en hel föräldraledighet med ovissheten om jag skulle kunna vara kvar på min nuvarande arbetsplats. Jag har världens bästa chefer som fixat en lösning för oss, de har typ skräddarsytt en lösning. Och så ska detta med förskolan krångla! Varför!?
Jag svär ve och förbannelse över mig själv att jag inte mejlade in ansökan, då hade datumet på ansökan varit den 9 februari istället för den 12e. Fast just nu känns tre ynka dagar som en fis i rymden, ganska betydelselöst.
Kan för övrigt upplysa om att det inte finns någon information överhuvudtaget om att det tar fyra månader att ordna en plats, OCH att inskolningstiden  INTE är medräknat där.
I min värld så betyder "att ha en plats" att jag kan börja jobba igen. Att inskolningen sker under ett par veckor Innan platsen tillsätts och finns. (Eftersom att man som förälder är med sitt barn.) Men nej, tydligen får man plats, och Sedan ska man skola in.
Nu ringde förskolan för en stund sedan för att upplysa om att det inte kommer att finnas en enda ordinarie personal från juni till augusti, alla kommer att vara vikarier.
Vill ni verkligen skola in då?

NEJ! 
Nej, jag vill inte skola in då. Om det inte finns en enda ordinarie.
Ingenstans står det något om detta heller!
I min värld så bör det i alla fall finnas en eller två ordinarie personal kvar, men nej, tydligen inte.
Det säger man NU. Hade jag vetat detta för ett år sedan (när förskolan och soc informerade på föräldraträffen på BVC), så hade jag självfallet planerat min föräldraledighet annorlunda.

Så nu står vi här. Med en plats som är tillgänglig två veckor EFTER att jag planerat att börja arbeta, och då är inte inskolningen avklarad.
Inskolningen hade jag planerat att få ta tre veckor. 
Jag hade även planerat att spara några veckors föräldraledighet för att kunna ta ut vid t.ex. födelsedagar, mellandagar, ev påsk...ja men ni förstår.
Allt skiter sig tydligen.
Kommunen vill helst att jag ska trolla fram TRE månader mer föräldraledigt, för att skola in i början på augusti när ordinarie personal kommer tillbaka, så att jag ska börja jobba i slutet av augusti/början september, med denen inskolningstid jag själv önskar ha.

Tack Åsele kommun. 
Ni underlättar verkligen mitt och min familjs liv!
Extra irriterad blir jag av att veta att det finns de som får plats inom två månader, även fast ena föräldern inte jobbar. Och jag som har ett jobb att gå tillbaka till ska planera att det tar fem månader att få en plats för mitt barn! Sjukt!

Flashback till tiden med valp

Det var en gång i tiden, för sisådär sju år sedan, och jag hade relativt nyss hämtat hem Jaana (min hund). Jag saknade några prylar och hade åkt till Lycksele för att inhandla det som behövdes, ett litet halsband bland annat. 

På vägen hem svängde jag in på en mindre väg och stannade en bit in, för att släppa lös valpen så hon skulle få kissa och eventuellt bajsa, och jag gör inte skrället?
Jo, klättrar över plogvallen och springer på skaren (som bar valpen men inte matte), in under en gran för att leka "fånga kotten". Jag lockade och kallade och studsade runt där ute på vägen för att göra mig intressant, vilket jag absolut INTE var. Besegrad av en grankotte i intressetävlingen, var det bara att plumsa sig ut i ne'slagan (snö som inte bär tyngden) och bära tillbaka valpen.

Idag hände det igen, men denna gång var rymlingen ingen hälleforsvalp, utan ingen mindre än...
Bernhard....

Suck...
Men denna gång var det åtminstone hundar som var intressantare än mig. Känns lite bättre än en grankotte i alla fall.

Lev å må!


Mannen jag valt att dela livet med

Där är han, mannen som jag valt att dela livet med. Ibland så tänker jag lite extra på hur himla bra vi har det egentligen.
Det är inte alltid man känner så i vardagskarusellen, mitt i allt stök, när klockan rusar iväg, maten blir försenad, barnet blir argt och vill ha mat NU! Man kliver på en legokloss och svär ve och förbannelse över allt "rat" (skräp) som ligger överallt.
Jag kan aldrig dölja känslor för Hans, han ser igenom mig, om något trycker. Och just i stunden kan jag tycka att han är tjatig, men innerst inne är det så skönt att han inte ger sig innan jag har ventilerat mina känslor. Jag är expert på att hålla saker inombords, och då mår jag inte bra. Sånt märker han.
Ibland blir han förbannad och jag med, och så gapar vi på varandra en stund, innan vi börjar påpeka för varandra att vi skriker, så sänker vi tonen och löser problemen, försonas, och sedan är allt bra igen.
Hans har en fantastisk egenskap, och det är ärlighet. Många gånger kan den uppfattas som brutal, eftersom dedär med att linda in saker i bomull inte är Hans grej. Han säger vad han tycker och tänker, punkt. Det uppskattas av få, tyvärr.
Jag älskar den egenskapen. Jag behöver aldrig någonsin fundera på om han Verkligen tänker eller tycker som han sa, jag VET.
Hans är en familjeman, han älskar att vara tillsammans med Bernhard och mig. Och även om företaget tar mycket tid, så vet jag att han alltid längtar hem till oss.
Han klagar aldrig. Det kan vara smulor kvar på golvet efter frukosten, prylar framme utefter golven, men aldrig en klagan. Tycker han att det är rörigt, ja, då städar han. Men det är fantastiskt att slippa gnäll och klagomål.
Livet är lätt att leva, när man får dela det med någon som uppskattar en, ser en och bryr sig om en. Jag önskar att alla fick ha en sådan person att dela livet med.

Nu ska jag gå ut en sväng.
Liten har fått virusprickar nu också...
Tur atthan solen skiner och att det det är +16 grader i solen (+11 i skuggan), underbart!
Idag blir det kyckling i lergryta, kokt potatis och coleslaw, gott!

Lev å må!


Fortsatt feber


Lille B har fortfarande feber, den är dessutom ganska hög och ligger runt 39,5 grader. Tack och lov så dricker han bra och är förhållandevis pigg. Jag märker av febern genom att han är mycket klumpigare än vanligt, snubblar och stöter in i saker med gråt och tandagnissel som följd. Han är ganska klumpig annars också, men då reser han sig bara och rultar vidare. Nu gråter han för allt och inget.
Jag hoppas att febern ger med sig snart, annars måste vi ju kontakta sjukan och kolla om det är ngt allvarligare. Det började ju natten mot tisdag, och är han inte bättre på fredag må vi ju höra vad vi ska göra. 

Jahapp, jag skrev aldrig klart igår, så jag fortsätter väl idag.
Bernhards feber har gått ner lite, och låg på 38,7 när jag kollade vid kl 8. Han är mycket piggare idag, vilket är tur, för vi måste verkligen handla idag, det ekar tomt i kyl och skafferi.
Solen skiner och himlen är blå, så idag kan det bli en fin dag.
Nu ska jag dricka upp mitt kaffe, och därefter är det tandborstning som gäller. Lika bra att sparka igång dagen och göra bort handlingen medans det förhoppningsvis är lite lugnare i affärerna.

Lev å må!


Skönaste promenaden

Det är verkligen alldeles för länge sedan jag gick en riktig promenad. Nu gick jag ju iof en ganska rejäl promenad förra veckan också, på älven, men innan dess är det skamligt länge sedan!
Varför?
Jo, Bernhard vill nämligen inte somna om efter att vagnen slutat rulla. Han sover alltså så länge som jag går, men sedan vaknar han och vägrar somna om!


Min plan idag var att köra bort allt detta med slungan. Hacka upp med spade, och sedan slunga, hacka upp mera, och slunga - ni fattar.
Det känns inte optimalt att ha såhär mycket snö runt huset nu när det så smått har börjat att töa.

Jag har ju tagit bort en del tidigare, men lämnade kvar ett lager för att det inte skulle bli så golvkallt inne.
Men såklart, jag hann ju bara börja så for en brytpinne på slungan, så jädra typiskt.
Och när jag då slutade bullra och leva om så vaknade lille B, såklart. Då tog jag och bytte om och kopplade Jaana, och så gick vi en "Åsele runt". 
Bernhard har legat och surrat i vagnen, så jag trodde att det skulle bli en pissig eftermiddag, men till min stora förvåning så somnade han typ 500 meter hemifrån! Så nu ligger han och sover utanför bron, och jag är så sjukt nöjd med denna härliga solskenspromenad!
+12 grader i solen, Äntligen känns det som att våren är på G!

Lev å må!

Feber

Lille B fick feber igår kväll. Jag är tämligen övertygad om att det beror på tandsprickning och att det ser ut att vara fler tänder på G. Det lyser vitt under tandköttet lite här och där.

Inatt har han sovit hela natten. Jag trodde att det skulle bli en jobbig natt, pga ovan nämnda anledningar, men icket. Han fick alvedon innan han åt kvällsgröten, och imorse var han het som en kamin, så då gav jag alvedon igen. Men nu har han ätit frukost med lika god aptit som alltid, så jag är inte speciellt orolig. Dessutom är han pigg trots feber, möjligtvis lite gnälligare, men det måste man ju få va.


Vi har fått börja att vika ihop vagnen också. Snabbt som en iller klättrar han upp i den! Och det gör han ju även om vi fäller ihop den, men OM han skulle falla, så blir ju fallet betydligt lägre om vagnen är ihopfälld.
Oftast finner vi honom i vagnen på kvällskvisten, när det börjar dra ihop sig för läggdags, då kryper han ner och ligger och snicki-snackar med sig själv. Han har så många roliga tungvrickande läten för dig, det låter så sött!


Sparkholken, ett annat mysigt "kryp-in" där man ofta finna honom. Här sitter han och filosoferar, grejandes med Duplo, eller så gömmer han saker här. Är snutten eller telefonen borta, då kollar man sparkholken.

Nu ska vi mysa lite, sedan går vi nog ut i solen en stund. Bernhard älskar när jag drar honom på boben, och friskluft är bara bra om man är lite krasslig. Så länge han inte anstränger sig bara. 
Väntar på att nattens kyla ska släppa lite. Men himlen är klar blå och solen skiner, så idag blir det en kanondag.


En av rådjursbockarna kikade förbi och tiggde lite potatisskal igår. De är så himla fina!

Lev å må!




Här Nös And

Idag har vi varit ute på en blygsam liten roadtrip om 50 mil, och jag kan fortfarande inte riktigt fatta hur otroligt bra det gick. Bernhard har ju inte varit någon bilåkare direkt, men som sagt, jag är positivt överraskad!


Efter uträttat ärende var vi bjudna på go'fika hos Bernhards faster innan vi styrde kosan hemåt igen.
En himla mysig dag blev det.
Kustlandet bjöd på fint väder och härliga plusgrader. Så härligt!

Nu är jag en aningen slö och ska njuta av kvällen med make och son.

Lev å må!

Potträning

Detta med att potträna har jag blandade känslor inför. Jag har fått för mig att det är svårt, därför bävar jag lite, samtidigt som jag såklart vill att Bernhard ska bli blöjfri inom en framtid.
När är det lämpligt att börja?
Hur gör man?
Vi har skaffat en potta i alla fall, ett steg i rätt riktning. Bernhard verkar dock ha missförstått mig lite...

"Gör jag rätt nu mamma!?" 

Tips mottages tacksamt!

Ännu en dag ute i solen

Det är verkligen fantastiskt väder här nu. Idag har Bernhard och jag tillbringat en hel massa timmar utomhus igen. Vi har promenerat efter älven, och Jaana fick springa lös, vilket hon såklart tyckte var super!

En glad kille på boben. Han älskar att bli dragen runt på denna farkost.

Även den riktiga skotern är intressant! Att åka skoter är betydligt mer populärt än att åka bil, för det är verkligen inte Bernhards grej.
Vågar vi hoppas på att även morgondagen ska bli såhär fin? Jag njuter för fullt så länge det varar!

Lev å må!


Påskdagen 2018

Vilken Underbar dag detta har varit! Strålande sol, och vi har spenderat hela härliga dagen utomhus, så himla härligt!

På förmiddagen åkte vi ut med skotern och kälken en stund. Bernhard tyckte det var supermysigt och somnade en liten stund.


Efter lunchen och ett par/tre timmars vila var vi redo för mera bus och äventyr. 

Efter middagen hann vi både med att åka på boben bakom Baco, och sparka en sväng.
Nu är det dags för kvällsgröt och påbörja nattning. 
Lillkillen är glad och trött efter en intensiv dag. Jag är så himla glad att han tycker om att vara utomhus. 
Vi hoppas på att det blir en lika fin dag imorgon, för OJ så vi njuter!

Lev å må!