Tankar i kylan

Fan också, det var -25 när jag klev upp imorse. Kallt. Usch. 
Snöar det inte så är det svinkallt eller blåser storm. Hörs det att fru Selander börjar tröttna på vintern nu? 
Eller, vintern är helt okej, bara vädret vill vara humant. 
Jaja, solen skiner ju i alla fall, man får vara glad för det.

Vi har varit ute på en promenad. Lilla gumman (Jaana) fick haka på och springa lös. Tjohoo, det bästa som finns!
Bernhard vaccinerade ju igår, och det gick så himla bra. Han pep till lite när vaccinet sprutades in, men var lika snabbt glad igen. Jag skrattade gott inombords när han skulle läkarundersökas. Han är en sån liten spillevink! Varför leka med mjukisdjur när det finns stetoskop och blodtrycksmätare och annat skoj? 
Han har sovit gott inatt, men precis som förra gången verkar dagen efter, alltså idag, vara "knorr-dagen". I alla fall såhär vid middagsluren. 

Rimfrost i håret. 

Jag har många tankar i huvudet idag. Ibland blir saker inte riktigt som man har tänkt sig. Och det är väl en sak när man har klantat sig, då har man ju bara sig själv att skylla. Men när man i vissa avseenden är beroende av andra människor, som säger en sak men menar något helt annat, då blir tankarna ett virrvarr. Varför inte bara vara ärlig?
Tänk om alla bara sa vad dem tänkte och tyckte, så man slapp fundera. 
Det värsta jag vet är när folk säger en hel massa saker och tillslut talar dem mot sig själv och vrider upp-och-ner på allt. Vad är sant? Vad är inte sant? 
Gaah, jag kan bli tokig på sådant.
Jaja, folk är som dem är, och det är ju jag med. Alla har vi nog en grad av idioti i oss, haha.


Det är väl en himla tur att jag har min lille solstråle, och en himla bra make. Jag är så tacksam för dem båda. Dem gör mig till en bättre människa.

Nu protesterar han igen. Bara att gå ut och få honom att somna om, igen....

Lev å må.




Livet tuffar på...

Hej hallå i solskenet! 
Jag sitter här med en kopp kaffe och myser och filosoferar. Vi (Bernhard och jag) har varit uppe på BVC från kl 10.10-11.30 idag, det var 1-års kontrollen med sista dubbelsprutorna.(Hurra! Jublar mamman!)
Det snöade igår kväll, igen. Snö snö snö. Så jag har skottat gården för 873 635 738 gången denna vinter!
Såhär cool var Bernhard igår när vi åkte och handlade potatis och ingredienser till min nya favorit på matbordet, broccolisallad! Mums!
Den innehåller nog tamme rackarn allt kroppen behöver. Broccoli, solroskärnor, russin, granatäppelkärnor, joghurt, rödlök. Sjukt god!

Russin saknas på bilden.
Receptet får ni här:

2 färska broccolihuvuden, som du skär i mumsbitar
1 finhackad rödlök
Kärnor från granatäpple 
150 g russin
75 gram rostade solroskärnor
Lägg allt i en stor skål/bunke och blanda ihop.
Tillsätt 2,5 dl naturell yoghurt (jag tog 3 dl).
Lite salt och nymald svartpeppar.
Blanda så broccolibuketterna täcks av yoghurten. 
Klar!

Och där kommer min lille spjuver på, än så länge, ostadiga ben, med en visp i högsta hugg. Man vet aldrig när man kan behöva en visp! Hehe.
Han väger snart 12 kilo! Så ni kan kanske förstå att det på sätt och vis skulle vara skönt med stadiga ben. Han börjar vara tung att bära på, när man måste bära. Fördelen är väl att mamman blir stark i rygg och armar av alla lyft.

Åh, fåglarna kvittrar så härligt på dagarna nu! Har ni hört vad dem sjunger! Vilken härlig årstid vi  har framför oss nu! Myyys!

Lev å må!


Ett år med Bernhard (bilder ur vårt album)

Bernhards födelsedag. 
Åh, jag minns kvällen före, Hans och jag tog varandra i hand och gick en långsam, vaggande promenad runt kvarteret här nedanför oss. 
Jag minns att jag gick och tänkte att "Tänk om vattnet skulle gå nu, vad kallt!" Hahaha.
Duscha gjorde jag också den 11e. Var det någon sorts undermedveten medvetenhet?
Alltså OMG vilken mage jag hade! 
När jag vaknade på natten med värkar, så blev jag så himla nervös! Minns att jag skakade som ett asplöv när jag ringde samtalet till BB.

Vi kom in på BB strax efter kl. 06, jag var 2 cm öppen, och värkarna tilltog. Vid 11 kom barnmorskan in igen, och då tyckte jag att det var hemskt, och var ändå bara 5 cm öppen, värsta delen (7-10 cm) var inte ens nära!

Efter många långa timmar föddes han i alla fall. 
Klockan 23.22, 3980 gram, 52 cm lång. Jag var helt slut, men hade ändå så svårt att sova. Jag kunde inte sluta stirra på den lilla varelsen som hade legat i min mage. Han var (är) så perfekt!

Vi passade på att bada för första gången inne på BB. Här är Bernhard två dygn gammal. Det var bra att passa på kände jag, så att jag kunde ställa frågor och få tips och råd av barnmorskorna.

Så åkte vi hem. Det kändes så skönt att få lämna BB. Jag kände inte alls igen mig i den känsla som hade beskrivits, att det skulle kunna kännas som om att man "tjuvat med sig" barnet. 

Han växte så infernaliskt snabbt!  Och ont i magen hade han, stackars liten. Så det blev inte nämnvärt mycket sömn de första månaderna. Tiden gick så oerhört sakta, fast ändå väldigt snabbt! Så märkligt, men så var det, och är nästan fortfarande.

April, påsk. Bernhard och jag hjälps åt att pynta påskriset.

Efter en del träning lyfter han huvudet från golvet, jag minns känslan av att det var ett Stort framsteg i hans utveckling. Hurra!

Det blir vår och vi kan äntligen börja räfsa i trädgården. Jisses så gott han brukade sova där framme i selen!

Det blir sommar och vi går upp till Offerhällan och grillar korv till lunch.

Vi lyckas pricka in sommarens finaste helg när vi åkte upp till Saxnäs med husvagnen. Bernhard var inte alls glad över att måsta åka bil så långt, och är fortfarande ingen bilåkare, tyvärr. Men, det kommer väl...

En relativt vanlig syn sommaren 2017.

Pappa startar företag och skaffar traktor, då måste man ju bara pröva. Här har Bernhard hunnit bli sex månader!

På hösten börjar vi åka till Vilhelmina lite då och då för att bada. Ibland träffar vi lekkompisar och äter trevliga luncher före badet!

Vi gräver ner vårlökar i trädgården. Bernhard tycker såklart att det är kalas att få vara med. Sensommaren och hösten vistades vi ute mest hela dagarna. Vi roade oss med bär- och svampplock.

Bernhard börjar äta vanlig mat i allt större utsträckning. Här har han själv suttit och mumsat på pappas kalops.

(Här tar bilderna ur albumet slut, vi har inte framkallat sedan november.)

Vintern 2017, den kommer jag att minnas som snöskottningens vinter. Så på det viset har det varit lägligt att vara ledig.

Några Riktigt källa dagar har det varit även denna vinter, då är det bra med ull av olika sorter och slag för att hålla värmen i kroppen.

Nu fyller han ett år, ett år som bara har rusat förbi och fram! 

Bernhard är full av bus och kreativitet och upptäckarglädje. 

Ett år med Bernhard. Det mest fantastiska året i mitt liv. Massor med kärlek och glädje.
Jag älskar dig min son!










1+81

Idag har Bernhard och jag varit hem till Aronsjö och hälsat på.
Min morfar och Bernhard delar ju födelsedag. Bernhard fyller 1, och gammelmorfar fyller 81! Hipp hipp hurra!
Så vi har ätit och myst tillsammans idag.

Vi tjuvstartade ju Bernhards ettårsdag eftersom Hans jobbar idag. Så vi firade i helgen med tårta och paket. 
Denna finfina gåbil fick han av oss...Så cool!

En tårta gjorde vi också. Bernhard är däremot inte så förtjust i tårta, men någon liten bit lyckades han söla i sig i alla fall. Fast, det var nog mer tårta på pojken än vad som hamnade i pojken, hehe.

Älskade barn, redan ett år gammal!

Vilken bra grej!

När vi var och hälsade på ett par vänner här om helgen blev jag visad på en produkt, som passerat mitt öga tidigare men inte fastnat.
En smoothie-/ matpåse för barnmat. 
Ni vet, man kan ju köpa gröt och diverse pure'er på påse, men det är ganska kostsamt. Dessa påsar är faktiskt himla smidiga att ta med som mellis när man är på språng.
Till saken!
Ett Australiensiskt företag har gjort pure'påsar med zip-lock! Hur smart!?

Såhär ser förpackningen ut. Dessa hittade jag inne på Jollyroom.se.

Påsarna är steriliserade i förpackningen, så det är bara att riva bort plasten över zip-locket (precis som på tuggummipåsen), öppna och fylla önskad mängd.

De första tre tycker jag var lite kladdiga att fylla, innan man hade kommit på snitsen. Men med en såsslev med redig pip så gick det finfint! 
150 ml ryms i varje påse.
Dem tål att frysa och värma i Micro.
De håller att diska i maskin, dvs man kan återanvända dem! Sjukt bra! Tänk så mycket mindre sopor! (Miljö)

Här har jag gjort ett gäng smoothies på frukt och bär som jag ställt i frysen.

Tänk så mycket pengar detta kan spara! 
Till 18 påsar gick det totalt:
4 bananer
4 päron
2 kiwi
1 mango
Typ 1 dl blåbär.

Påsarna kostade 149 kronor för 20 st, och eftersom man kan återanvända dem så är det väl ändå helt ok.

En sån sjukt bra grej!
I fortsättningen kommer jag även göra alla "på språng"-mellis själv!

Lev å må!




Nya paltor från Lindex

Tänk om man fick samarbeta med Lindex. De har ju verkligen helt fantastiska barnkläder inne nu! Men, det är väl till för alla stora fabulösa bloggare, haha, och inte något inlandstroll som jag. Man må ju veta sina begränsningar!

Hur som helst. Jag älskar Lindex! Dem har kläder till bra priser med tanke på att kvaliteten är god (tycker jag). Dessutom har de hållbara alternativ, till typ samma peng, och det är ju fenomenalt! 

Jag har precis hämtat ut ett paket med nya kläder till Bernhard. Han växer lite långsammare nu, men jag börjar tycka att det är väldigt opraktiskt med bodys på honom nu, och dessutom inbillar jag mig att det ska skava och bara obekvämt när han står upp allt mer och oftare.
Han kan fortfarande ha 86, men jag köpte 92. Dem kan han ha om man viker upp ärmar och ben lite.
Dessa är lite som favorit i repris. Han har ju en body med samma mönster som den svarta tröjan, och jisses vad han har fått ha den ofta! Jag älskar mönstret! Så nu när det kom t-shirts med lång ärm så kändes det självklart. Perfekta mönster till skogstroll som oss!

Han har en hel uppsättning med begagnade byxor i manchester som farmor kom med, men inga mjukisar eller tröjor fanns med bland dem kläderna, så därför är vi tvungna att komplettera lite. Så, då fastnade jag för dessa plagg. Bamse!
Bamse är ju världens starkaste björn. 
Visste ni att namnet Bernhard betyder "Stark som en björn"? 
Därför måste ju Bamse passa perfekt! Däremot har jag inte fått Bernhard att förstå att, är man stark - så måste man vara snäll också! (Han har bitit mig i hakan imorse så jag fått ett blåmärke!)
Ett par mjukisar, en långärmad t-shirt och en sweatshirt.


Det blev en solig och fin dag idag, och det var -19 på förmiddagen, men nu är det bara -10 och strålande sol! Så himla fint!
Bernhard ligger nerbäddad ute i vagnen och sover. 
Jag dricker kaffe och bloggar. 

Lev å må!



Detektiv Haklapp

Detektiv Haklapp har löst mysteriet med den försvunna mangon.
"Hmm, det är något skumt här!"

"Åhåååå!"

"Mango! Slurp!"

Snart dags för middagslur för den lille. För mamman blir det en långpromenad. 

Lev å må!

" Nu kommer jag och tar dig!"


Efter en stadig gröttallrik och en halv smörgås med pastej på, var det som laddat med en stund full av bus efter frukosten.
Jag brukar ful-springa och gömma mig bakom ett hörn, och när Bernhard kommer krypande brukar jag visa mig och säga "Nu kommer jag och Tar dig!" varpå han tvärvänder, och snabbt kryper iväg medan han skrattar högt. Haha.
Hans skratt är det sötaste som finns. Jag älskar att höra honom skratta. Min älskade lille Bernhard.

11 månader

Lille lille Bernhard, som inte är så himla liten längre. Han blir 11 månader idag, en månad kvar tills han fyller hela ett år.

Tänk att det snart har gått ett helt år!?
Vid den här tiden för ett år sedan, var det en personlig bedrift att ha "promenerat" 500 meter.
Jag hade ont och började vara less, samtidigt var jag livrädd för att något skulle vara eller gå fel. Jag var oerhört uppmärksam på minsta lilla avvikelse i bebisens rörelser och tider i magen.

Idag har vi promenerat nästan 4 km, det gjorde inte ont, men det var lite kallt om knäna. Ett lite udda ställe att frysa på, men så var det i alla fall. Och Jaana tyckte att det var lite kallt om tassarna till en början. Men gissa hur jäkla skönt det var med en rask promenad!? Jag känner mig som en ny människa.
Min skatt låg nerbäddad i sin åkpåse och sov så gott, iklädd setet som min mamma en gång i tiden stickade till sin son (min bror).

Tänk vad livet förändrats efter Bernhards ankomst.
Han är det största och det bästa som hänt i mitt liv, och jag älskar honom sådär innerligt som jag nu förstår att de flesta mammor älskar sina barn. Så nu förstår jag äntligen vad mammor menat med att den kärlek man känner till sitt barn, går inte att jämföra med någon annan känsla. Och det finns inga ord för att beskriva den kärleken.

Jag är så tacksam för mitt älskade barn. Jag är tacksam för att han får vara frisk och stark. Nyfiken och envis. Sprudlande och kreativ.
Min älskade Bernhard!

Bernhardsäkert

Idag tänkte jag att vi skulle handla lite mat. Motorvärmaren måste dock få sitta på ett tag i det -16 gradiga Åsele. Det känns som en skarp kontrast till den ynka minusgrad som rådde igår. Hade jag vetat det så skulle jag ha städat ut julen idag istället och spenderat hela dagen utomhus igår, för det var ljuvligt ute igår.

Bernhard har blivit himla kreativ på sista tiden. Stänger man inte honom ute, så kan man iskallt räkna med att han är där och rotar. 
Locket till tunnan med hundmat är fastbältat.

Hårsnoddar kan tjäna flera syften.

En klassiker, skohorn genom kökslådornas handtag.

En rem för att han inte ska få upp handtaget till kaminen. Det är väl kanske tur i oturen att vi måste fixa muren som ville spricka runt rökröret, och att vi därför inte törs elda i kaminen just nu.

Nu ska vi borsta tänderna och åka upp och veckohandla. Att handla är typ det tråkigaste jag vet, så jag försöker i det längsta planera maten med det jag har hemma, tills det ekar tomt i kyl och skafferi, hehe. Nu är det verkligen dags. Motorvärmaren har suttit i 1 1/2 timme, så nu kan vi åka.

Lev å må!



Det är mycket snö denna vinter

Vilka snöhögar det är i år! Wow!
Tycker jag skottar snö från gården näst intill varje dag.
Det börjar vara rejäla drivor.

Bernhard blir bara mer och mer rörlig, och energin känns ibland som om den är oändlig. Odygdig som aldrig förr har han blivit också, och envis, envis så fruktansvärt! Fast det kunde man ju räknat ut med arslet, min envishet+ Hans envishet= Fruktansvärd envishet!
Titta bara, som han bär sig åt!

Klättra upp på diskmaskinslocket! 
Rackarns busunge!
Gakka gakka! (Bernhard surrar)
Det är ett behagligt kaos här hemma. Vispar och kastrullock överallt. Hundborsten kan man hitta i skåpet med brödrosten och vattenkokaren. Småsockar i grytskåpet. Vispar och slevar i hall, vardagsrum och kontor. Jag vill inte för något i världen byta ut kaoset mot tomheten som rådde innan lille B kom till oss.

Nu ska jag fortsätta plocka bort julen.
Lev å må!



När maken jobbar drar frugan till Aronsjö

Hej i kylan!
Burr.
Ändå var det mildare idag än igår.
Hans tänkte pyssla på med att byta kedjor på skördaren i helgen, sjukt tråkigt. Så Bernhard och jag bestämde oss för att åka hem till g.mormor och g.morfar i Aronsjö.
Ett riktigt vintrigt Aronsjö.

Dessa kalla dagar är dressen som mamma en gång i tiden stickade till min bror, de perfekta kläderna att dra på lille Bernhard. Mössan kommer dock från Lindex, och handskar och sockar har farmor bidragit med.
Lille Bernhard sover, och jag ska snart sova jag med. 
Vad konstigt det kommer kännas att gå upp och värma vällingen i natt, det brukar alltid Hans göra.

Jaja, lev å må!
Gnatt!

Det snöar och snöar

Jag håller på att tvätta sängkläderna, och har bäddat rent i Bernhards säng med de fina sängkläderna han fick i julklapp av sin faster.

Utomhus snöar det som bara den! Det har nog kommit över en decimeter sedan igår eftermiddag.
Igår var lille B och jag upp till Grundfors och hälsade på våra vänner som har stuga där. Deras yngsta fyllde ett år i onsdags, så Bernhard och jag åkte upp med en liten present. Att åka upp gick ganska bra, förutom den där idioten i en blå Ford Transit då, som körde mitt i vägen och vägrade köra på sin egen sida av vägen. Det var flera mötande som fick hålla ut i plogkanten. Jag blev så arg så jag ringde polisen. Men gör inte så mot sina medtrafikanter!!!
På väg hem snöade det intensivt hela vägen (19 mil) så jag var trött och hade huvudvärk när vi väl kom hem.

Bernhard går fram och tillbaka mellan kök och toalett med sin gåvagn som han fått av farmor.

Han är så himla nöjd nu när han i allt större utsträckning kan ta sig fram överallt.

Nej, nu ska jag klä på oss och gå ut. Det snöar fortfarande för fullt, men det är lika bra att fli undan innan gubben kommer hem och trampar åt det med bilen, för då blir det mögigt. 
Bernhard somnar väl förhoppningsvis i vagnen ganska snabbt. Han somnar lättare nu för tiden, vilket känns skönt. 
Näh, hej hopp, nu må jag rotera så det händer ngt, haha.

Lev å må!

Snö och snöskottning

Ja, så har det varit de senaste dagarna. Det har varit betydligt mildare ute, därmed även behagligare att vistas utomhus. I lördags ville varken Hans eller jag gå in utan bara vara ute, för det var så otroligt härligt ute.

Det har även snöat lite varje dag, så sysslolös har man inte heller varit.

Tänk att denna lilla skrutt, som jag alldeles nyss födde (känns det som) blir hela 10 månader imorgon!? Fy så fort det går!

Han är verkligen en egen liten person nu, med vilja och humör.
Imorgon ska vi på BVC för 10-månaders koll, samt mäta och väga.
Han har fortfarande storlek 86 på kläder (skönt) och kan nog ha det en månad eller två till. Det är inte så att vi behöver vika upp ärmar och ben längre utan nu är kläderna mer "lagom".
Surrar en hel del gör han också, är duktig på att roa sig med allt vad han kan tänkas finna i sina dagliga äventyr i skåp och lådor. Just nu rullar han på en skramla och kryper efter den.
Han sover bättre på nätterna nu efter att han börjat få välling istället för att amma när han vaknar. Amningen tillgodoser just nu bara mys-behovet och sker bara någon gång under morgontimmarna. Lite blandade känslor kring tankarna runt att amningen snart verkar få ett avslut. Det känns lite sorgligt på ett sätt, men samtidigt skönt. Amningsresan har verkligen varit ett äventyr, speciellt i början, och sedan när tänderna kom redan vid 4,5 månad! Jag är glad att jag valde att amma i alla fall, det har passat oss utmärkt.
Min gosse växer och utvecklas och mår bra, det är huvudsaken.

Snart är det jul hörrni! 13 dagar kvar!
3 veckor kvar till ett nytt år...jösses!

Lev å må!


Åsele runt på ett fartvidunder

Ja, sparken känns som ett fartvidunder när det springer en överlycklig jämte framför. Jisses så man flyger fram!

Igår var det 4-5 minusgrader och snöstorm , och idag är det 1,5 plusgrader. Detta innebär att de skottar snö för fullt och har inte hunnit ut att sända ännu, optimalt sparkföre!
(I Åsele sandas det inte för gångtrafikanter, utan för bilisterna. Lite bakvänt, jag vet.) 

Jag var ju förtvivlat ilsken på sparklådan här för någon vecka sedan, den rev hål på åkpåsen! Men, idag behövdes ju ingen åkpåse, så då fungerade lådan bra. Bernhard ligger just nu och sover i den. Mysigt.

Bernhard är en sån kille som måste vänja sig vid en pryl tydligen. Sittdelen i vagnen avskydde han ju som pesten första gångerna också, precis som lådan, den var heller inte så populär de första två/tre gångerna.

Nu ska jag dricka en kopp kaffe innan jag, lite sent, gör jul även på kontoret.


Lev å må!


Sjusovare

Är det inte typiskt så säg?

När han sover som bäst, så måste jag väcka honom. Känns så elakt!

Han sover generellt sett ganska bra på nätterna nu. Första halvan sover han i egen säng, men vid kl 1 är han hungrig, så då ammar jag honom och han får fortsätta natten mellan oss, där han sover himla gott. 

05.30 ammar han en gång till, och sedan vill han sova till kl 8 oftast, men då vill han ligga och kramas och mysa. Ligga nära nära, då somnar han om och sover gott. Det är verkligen jättemysigt!
Nej men Hej å hå, dags att snurra igång dagen.

Från snöstorm igår, till plusgrader och blåis idag. Vintrarna nu för tiden alltså...

Lev å må!


Dagar i Vilhelmina

Vi åkte till Vilhelmina i fredags, lille B och jag. Där började vi med att besöka tant Klara innan vi drog vidare till Folkets hus och badade.

Bernhard brottas med tant Klara.

Efter badet åkte vi vidare "hem" till Aronsjö.

Hmm...vad kan det finnas i dessa skåp och lådor?
Bernhard hjälper gammelmormor att ta fram diverse köksutrustning, hehe.
Creme fraiche är gott! Aya hoppas nog att något ska sölas.

Efter ett par mysiga dagar i Vilhelmina är vi nu åter hemma i vårt kära Åsele.

Nu är det dags att sova.

Lev å må!


En riktig vinterdag!

Det är så otroligt vackert hemma i mitt underbara Åsele idag!

Jag har nyss varit ute och sovit ner Bernhard i vagnen, och det är som att hela själen jublar! Det syns tyvärr inte på bilderna, men träden är glittrande vita av rimfrost, solen strålar, himlen är klarblå, det är -4 grader just nu, och det knarrar sådär behagligt under skosulorna. 

Vårt hus ligger en bit in från gatan. Det är positivt. Enda nackdelen är att solen sällan lyser på framsidan, speciellt inte vintertid när den inte kliver upp så högt.
Ser ni så murrigt frostigt det är i enriset!?

Jag har eldat i kaminen hela förmiddagen. Fick nog lite väl mycket feeling av det härliga vädret, för nu är det nästan äckligt varmt här hemma, hehe. Måste ju värma upp muren vettja.

"Grinden" in till vardagsrummet.

Inser att jag måste beställa en grind att sätta upp in till vardagsrummet. Som tur är fungerar fortfarande en gammal pinnstol som jag kilar fast med barnvagnen. 

Bernhard har dock utvecklats sjukt snabbt på bara två veckor, från att ha ålat fram på magen, så kryper han, han kan resa sig och med vingliga steg gå med stöd av möbler och en del uppmuntran! 
Nu ska vi snart äta lunch.
Bernhard har vaknat och jag har hunnit bädda rent i sängen. Blogginläggen skapas och publiceras sällan i ett svep, jag skriver liksom lite då och då.

Lev å må.
Nu är det fullt upp fram till nästa sovstund.


Hur är det tänkt att man ska stå ut!?

Ni minns kanske att jag, under smått malliga och "know it all"aktigt sätt basunerade ut att Bernhard minsann somnade själv utan gråt och tandagnissel?


Glöm vad jag sa!
Glöm attityden!
Jag är fan desperat nu.

Precis efter det där så kom tänderna, på löpande band och det gick bara inte att ha honom i egen säng, för han vaknade HELA tiden, alltså vi pratar var 45e minut! Och det enda som fungerade var, ja precis, mina stackars bröst.
Han har därefter sovit mellan oss Igen, fram tills i måndags. 
Jag har sedan i måndags lagt honom i sin egna säng, som står ställd kloss mot vår säng. Sedan är det gråt och förtvivlan i En timme! Alltså EN HEL timme! Mitt psyke orkar inte!
Idag är det lördag, jag har alltså hållit på i FEM kvällar, och det blir bara värre och värre!
Jag känner mig helt trasig inombords. 
Jag känner mig som den sämsta och elakaste mamman i världen.
Jag har så svårt när han gråter. Antingen blir jag arg (vilket såklart bara gör allt 1000 gånger värre), eller så blir jag också ledsen (vilket gör allt 1000 gånger värre). Jag förstår verkligen inte hur det är tänkt att man ska klara detta!?
Hur ska man få dem att somna i egen säng utan att vara så förtvivlat ledsen?

Om det är någon som har bra tips, som inte innefattar:
1. Bortlämning/avlastning (de möjligheterna finns inte för oss)
2. Napp (som han vägrar ta)

Jag vill gärna ha råd och visdom, eller bara lite pepp, för snart ger jag upp. Då får han sova med mamma tills han är 18 då, som alla skojar så friskt om.
Ja, jag är lite skör nu, så spydigheter avbedes.


10 november

Jag orkar inte skriva något "riktigt" inlägg, ni får några bilder från de senaste dagarna istället.

Bernhard och jag åkte ut och hälsade på pappan i skogen. Med Bernhard i BabyBjörnen blev det en liten promenad för att kika på några fångstgropar.
På promenad med Jaana som sällskap. Hon hittade en tennisboll, och minuterna därefter var det svårt att tro att hon fyller sju i januari.
Bernhard har inventering av skåp och lådor här hemma. Dagarna består nu till stor del av att plocka ihop soppslevar och yllestrumpor som ligger utspridda här hemma.
Håller koll på smurfarna. Mamma har sänkt botten i sängen, och än har jag inte kommit på att jag skulle kunna nå mobilen om jag ställde mig upp...
Idag är det riktigt härligt väder ute! Igår ösregnade det hela dagen, så då blev det inte så långa promenader, men idag har vi gjort en "Åsele runt" med Jaana som sällskap.

Ja, det är som vanligt med andra ord.


Eller, näh, jag är lite förkyld faktiskt, och det vill jag ändå påstå är hyfsat ovanligt. Har haft halsont och torrhosta i ett par-tre dagar, men det börjar redan vara mycket bättre, så...Ja...det räknas knappt.

Lev å må!