Dagar i bild

På besök hos gammelmormor och gammelmorfar. En uppfriskande promenad upp "på backen" efter middagen, men backen är brant så då får man sätta sig på huk och taktikvila. På väg ner vill Bernhard gå fortare är benen förmår att snurra, så då är det bra med en gammelmormor som bromsar upp. Hehe.

Fina dagar utomhus i solen. Bernhard tycker att det är roligt att vara inne i växthuset med hink och spade. 
När det vankas matlagning vill Bernhard ofta vara med. Här väntar lille B och pappan på den perfekta grillglöden.

Bernhard har börjat klättra, på ALLT! Här har han tagit sig upp på vardagsrumsbordet för att undersöka lampan lite närmare.

Lille B har trillat och fallit så mycket utomhus de sista dagarna, så stackarn har fått massor med skrapsår på lille näsan och på ena kinden. Jag har märkt att han har börjat utmana sig själv med att försöka springa, och då faller han pladask, rakt på näsan, varje gång. 
Han har börjat studsa i soffan också, så det är hjärtat i halsgropen på mamman flera gånger dagligen. 
Och vagnen måste vi alltid vika ihop (har jag sagt det tidigare? Känns så...) för på en grisblink har han klättrat upp i den. 
Han klättrar på Allt, kort och gott. 

Bilarna har blivit vårstädade och tvättade, samt fått sommarsulor.

Den fula antennen på vårt hustak är nu ett minne blott. Med stor vånda klättrade jag upp och skruvade ner hemskheten igår.
Så, ni får tänka bort antennen, och fantisera bort det mesta av snön, hehe. 

Ja, näh, nu ska jag pyssla på med lite annat.

Lev å må!


Life hack

Är det bara jag som svär ve och förbannelse över dessa *piiip* *piip* *piiiiip* roll up-gardiner? 
Dessutom måste de ju vara sådär sjukt snygga så man ändå inte kan låta bli att köpa dem!
Här kommer mitt tips, som har underlättat roll up-övergången till knytningen en avsevärd del.

*Trumvirvel*


Klädnypor!
Sätt en klädnypa i munnen, rulla upp gardinen och kläm fast nypan mitt i gardinen. Därefter kan du pyssla till var sin sida och fästa nypor när det känns jämt och bra. 
Du kan också justera "höjden" på gardinen lättare.
När du är nöjd så är det bara att få till omöjligt snygga rosetter.
Klart!

Det var mitt städa-bort-julen knep till alla er med roll up gardiner!

Lev å må!

PuzzelPyssel

Förut pysslade och ritade jag ofta, väldigt ofta. Typ dagligen. Tyvärr händer det inte så ofta längre, men jag drömmer om att Bernhard ska få växa upp med en pepparkakshustradition, och inte vilket pepparkakshus som helst, utan en minimodell av huset som vi bor i. 
Om allt går väl så hoppas jag på att kunna bygga gården, med carport, hundstuga och hundgård och hela faderuttan. Hur kul vore inte det?
En mall av vårt hus. Ett sådant pyssel att rita upp och klippa ut...

Årets lilla gran, på säker höjd från nyfikna händer. Bernhard sliter ner och ut Allt han får tag på...puuh, ett ständigt plockade. Fast jag kan ändå medge att det är ett kärt nöje.
Ja, nu ska jag snart sova ner Bernhard. 
Det återstår att se om pepparkakshusdrömmen blir en flipp eller flopp, haha.

Lev å må.

Helgen

Jag börjar med att ursäkta bilderna i detta inlägg. De är fotade med mobilen, från bildskärmen på systemkameran. Telefonen har fått ligga orörd inomhus i helgen, och vi har mest varit ute. Enda stunderna vi har spenderat inomhus har varit när Bernhard ska ammas.

Såhär har vi gått omkring i helgen. Första gången som Bernhard har varit riktigt nöjd i Babybjörnen. Han har sovit som en stock!

Ett litet "hus" till soptunnan är påbörjat. Vi vill inte ha tunnan med sopor och bajsblöjor utanför dörren när det blir sommar.

Bernhard ligger på mage och gymnastiserar. Snart har han kommit på hur han ska vända sig, men det krävs att komma på hur man inte ska rulla tillbaka till ursprungsposition när man lättar "stödbenet".

Jag har en inflammation i tumleden som inte vill ge sig. Var upp till arbetsterapeuten idag och fick ett stöd. 

"Vilken himla tur att jag hunnit kratta klart gården!", utbrast jag, när förmaningar om att vila och stillhet i leden är viktigt för läkandet.

Idag är det Snorkallt ute! Fryser som en nakenhund i de kyliga vindarna!

Jag som hade tänkt putsa fönstren...
Jaja, varmare dagar kommer nog. 
Envisa snöhögar ligger kvar på framsidan, dit solen aldrig når. Suck. Sommaren känns ännu avlägsen.

Nu ska vi på promenad.
Lev å må!


Vår i Åsele

På min promenad idag fick jag syn på videkissar.

Nu går jag kortare promenader för att hinna med lövkrattning medans Bernhard sover.

Runt den gamla brunnen hemma på gården har krokusarna börjat titta fram. En himla fin blomma. Jag drömmer om att anlägga en rabatt med olika lökar som avlöser varandra i vårblomning. Allt från påskliljor till tulpaner och krokusar. 

Vi har även hallon på vår gård. Idag rensade vi bort alla döda kvistar för att nya ska få spira och gro istället. 


Nu ska jag fortsätta att koncentrera mig på den sov-ammande killen i famnen. Tänk att han blivit 11 veckor,  och kan nu hålla upp huvudet rätt så länge när han ligger på mage! Snackar som tusan gör han också,  men verkar just nu vara i en blyg-period när bara mamma duger. Utvecklingen går i en rasande fart! Snart är han Tre (!) månader, jag som tyckte han nyss blev två!

Jaja...
Lev å må!


Renbäddat och källarråttor

När vi köpte vårt hus och skulle teckna försäkringen på det så gjordes en besiktning av Anticimex.


Vi visste redan innan att matkällaren under vårt köksgolv skulle få viss kritik. 
Redan efter husesynen Före köpet så hade vi börjat planera för vad vi ville göra med källaren.
Mycket riktigt, organiskt material på jordgolv var inte helt populärt. Det måste rivas ut. Och nu, även om det dragit ut lite på tiden, kan vi äntligen kryssa i rutan att det är åtgärdat och skicka in "åtgärdsrapporten" till Anticimex. Så skönt!

Vi finner det dock en aning märkligt att ingen husägare före oss kommit på att detta skulle varit gjort!? Träet ville ju bara falla i bitar.

Men, som sagt, nu är spräpet ute ur huset.  Nu kan jag på riktigt börja drömma om marksten och hur jag vill bygga hyllorna där nere. Trälådor för potatis och morötter vill jag också bygga.
Det ska bli ett spännande projekt, vår kära matkällare.
Tänk, när jag kan ha potatis, saft, sylt och en massa smarrigheter där. Även saft-Maja och paltgrytan vill jag ha plats för där. Oooh, så kul!

Idag har vi passat på att bädda rent i sängen också.

Alla sängkläder, och bäddmadrassen, åkte ut på vädring,  så nu doftar det friskt och gott i sovrummet. Jag älskar verkligen känslan av att krypa ner i en renbäddad säng!
Tvättmaskinen har gått idag också. En himla produktiv dag faktiskt,  även fast vi började med en lång och härlig sovmorgon.

Nu, medan jag bäddat sängen och laddat om tvättmaskinen så har maken och lilleman begett sig ut i skidspåret för att inviga sina nya skidor! Hejja dem! Duktiga killar! 
Blir så peppad på att få komma ut jag med! Kan liten bäbis tänkas vilja komma ut snart? Så jag också får ta mig ut och bli svettig i friska luften.

Det har varit en bra dag idag. Som de flesta andra dagar.

Lev å må!


Lördag

Nu känns det som att jag sagt att vi är redo inför pyrets ankomst, ja, massor med gånger! 


Det enda som faktiskt saknas nu är att packa ombyte till Hans att ha med till BB, samt att packa upp babyskyddet och basen. Å andra sidan går det bra att plocka med i farten och slänga in i bagaget.

Det som behövs till bebis är packat.
Det jag behöver är packat. 

Idag har Hans och jag gjort ett litet ryck i rummet nere i källaren, så farmor har någonstans att sova och stänga om sig medans vi är på BB. Hon har lovat komma och ta hand om lilleman medans vi är där, vilket känns så himla tryggt och bra för oss.

Utomhus har det äntligen blivit lite mildare igen. Skönt det.

Just nu kan jag inte låta bli att oroas lite när det blir sådär himla kallt, för det känns mera otryggt då, OM man skulle behöva ge sig iväg och OM det skulle bli något med bilen i den kylan. Hemska tanke!

Nu ska jag bara vila resten av kvällen.
Ta en varm dusch och sedan mysa med familjen, kanske med en kopp hett te...

Lev å må!


Händelserika 2016

2016 bjöd verkligen på en massa händelser,  yrkesmässigt men framför allt privat.


Januari: 
Min andra vinter bakom ratten i timmerbilen.
Året inleddes med ett par svinkalla dagar, och som kallast var det -34 grader vid ett lastningstillfälle. Dårskap egentligen,  men jag ville se om jag var lika hård som jag själv inbillar mig, hehe.

Februari:

Började ju intressant, på jobbet var vi uppefter en hemskt brant väg där dödsångesten kändes total varje gång man skulle frakta sig ner med lasset. Huvva!

Vi köpte Mitsubishin och jobbade en dag extra.  Det var ju skottår!

Mars:

Hans fyller år, och sedan blir det snabbt som ögat Påsk! Tjohoo!  
Påsken firar vi i glada vänners lag uppe i Grundfors hos familjen Fjällström/Fjällstedt.
Jag drar Hans runt halva fjället med summiten.
Vi fiskar och äter klämmackor med varm choklad i snålblåst.

April:
Månaden börjar med att vi i panik får skota ut virke från vintervägarna. Det tar sin tid, men tillslut ligger virket efter bättre vägar och det går att pusta ut!

En släkting avlider, och trots sitt handikapp minns jag honom som en av jordens absolut snällaste människor. Intet ont fanns i den personen. Begravningen hålls vid månadsslutet. 

April är i sin helhet kaotisk och strulig på alla fronter. Hans och jag kämpar på tillsammans och det sammansvetsar oss än mera. Vi är ett starkt team.

Maj:

Inleds med ett möte som blir slutet på april månads kaotiska period.

Jag jobbar massor.

Hemmavid börjar vi pyssla på i trädgården. Jag tror varje ledig stund spenderades utomhus denna månad. Vi fick massor gjort!

Vi klippte ner vildvuxna buskar...
Samlade riset i gigantiska högar som tog en evighet att frakta bort med vår lilla släpvagn...
Köpte ett växthus som växte fram ur mången svordomar...
Planerade för en ny, säkrare, större och bättre hundgård till våra älskade hundar...

Juni:

Vi firar nationaldagen med att dra ner husvagnen från Grundfors till "luspen". 
Jag är trött och längtar mest bara till juli månad och min semester!
Midsommar sov jag nog bort, för den har jag knappt något minne av. Vi var i alla fall bjudna på middag på Saxnäsgården, så åt gjorde vi åtminstone. 

Hundgården ville vi ha klar innan semestern. Så, eftermiddagar och helger tillbringades med att bygga hundarnas nya tillhåll...

Juli:

Tröttheten och törsten än gränslös.
Jag tröttnar på att vara trött och törstig och bokar in mig på en hälsokontroll hos distriktssköterskan. Blodsocker och blodtryck tas - frisk som en nötkärna!
Min bror, distriktssköterskan och Hans tjatar om graviditetstest, så, jag gör ett och får mitt livs chock!

Testet görs på marknadstorsdagen, efter att Lilleman och jag varit på folkrace.

Vi berättar för våra absolut närmaste, men väntar med nyheten för andra. Vi har ju ingen aning om hur långt gångna vi är!

Vi isolerar och bygger klart inuti hundstugan.

Jag tillåts sätta papp och regla, isoleringen får jag absolut INTE röra!
"Blev ju finfint dehär!"

Augusti:

Jag börjar arbeta igen, med en bubblande hemlighet.
Vi ska snart få komma in på Ultraljud för att avgöra hur långt gångna vi är.

Den 9 augusti är det dags. Vi gör ultraljudet som ger en dålig och en världsbäst nyhet!
Den dåliga, jag har PCOS.
Den bästigaste; vi är gravida, I VECKA 15!!!
Vi förlovar oss, inofficiellt.

Dagen därpå fyller jag 29. Jag är alltså 29 år, och äntligen, Äntligen,  är jag gravid! Efter 8 långa år.

Det blir inskrivning hos barnmorskan i Åsele, och vi åker till Umeå och kollar på barnvagnar. Vi plockar ihop och beställer en som känns bra för oss.

September:

Lilleman fyller hela Sju år, så vi ordnar pirat-kalas med skattjakt och hela faderuttan.

Det är skördetider i trädgården.

Jag börjar känna av foglossningar redan i vecka 18, biter ihop till vecka 21 då jag knappt tar mig in och ut ur lastbilen längre.
Blir sjukskriven och bryter ihop lite där i slutet av månaden...

Oktober:

Beställer hem spjälsäng, byrå och lite annat till undret i magen.

Börjar simma och gå på vattengymnastik för att få någon form av fysisk aktivitet.

Försöker påta på med det jag kan och se saker så positivt som möjligt,  men minns att jag var väldigt frustrerad och smått irriterad över smärtan och att inte kunna göra allt jag är van.

November:

Föräldragruppen via MVC drar igång, och trots att jag var väldigt skeptisk till en början, gick jag dit med ett öppet sinne och blev positivt överraskad! 
Ser fram mot resterande träffar och det blir som en il av friskluft, att få komma hemifrån och träffa andra med växande magar!

Att få advents- och julpynta hemma ökar glädjen ännu lite mera. Det må va mörkt ute, men inne är det mys-belyst och härligt.
Hans hjälper mig med pyntandet som jag annars föredrar att sköta själv, men jag har äntligen insett mina begränsningar och blir allt bättre på att be om hjälp. Hejja mig!

December:

En riktig mysmånad! 
Bakning, skriva julkort, få himla fina gåvor, trevliga julhälsningar i alla dess former. Jag har verkligen haft en himla fin december i år!

Månaden har bestått, till största del, av glädje och tacksamhet.

Saffransbak har spridit väldoft i huset...
Familjepyssel har skänkt leenden och skratt...
Vackra gåvor som framkallat glädjetårar av tacksamhet...
Glädjen hos ett barn som får hjälpa till att pynta en gran...
Makalösa hyacinter som doftar så ljuvligt!
Och så, kärleken! Kärlek kärlek kärleK!

2016 gav på både uppförsbackar och utförslöpor.


Men jag tycker att det var ett fantastiskt år, som bjöd frikostigt på alla känslor, men mest glädje och kärlek!

Mitt 2016 var underbart.
Jag hoppas ditt år var det också, annars är 2017 här, med nya chanser, möjligheter och överraskningar! 

Lev å må!


Kyliga decemberdagar...

God morgon!
Jag har precis hunnit göra upp en värmande eld i kaminen, efter att ha skjutsat upp Lilleman på skolan.

Vi har haft ett par-tre griniga dagar i Åsele. Inatt när jag var upp på toa var det -28 grader, så det kändes gruvsamt att kliva upp imorse.
Men så imorse, då visade termometern "bara" -22,5 grader. Att det är så kallt har inte bekymrat mig förut, ifjol vinter åkte jag ju ut i -35 grader och fullgjorde en arbetsdag, nog för att det var gruvsamt då också, när en luftslang hoppade lös men säkerhetsventilen gjorde det omöjligt för mig ensam att upptäcka det.
Men, det är mycket som oroar och gör att man tänker till en gång extra när man är gravid.

Vi har i alla fall eldat hela helgen, så det känns viktigt att fortsätta, så murstocken bibehåller värmen. Det gör stor skillnad på elförbrukningen bl.a.

Idag ska jag till barnmorskan en sväng, en helt vanlig koll. Skippade juiceglaset till frukosten för att se om det gör skillnad på urinprovet. Har haft socker i urinen de två senaste besöken, efter det första fick jag göra en glukosbelastning som visade att allt var i ordning. Sist så glömde jag bort att inte dricka mitt juiceglas. Men idag kom jag ihåg! Men nu känns det som om att jag glömt äta frukost. Så viktigt känns mitt glas med juice på morgonen. Vilka världsbekymmer va?

Lev å må!


Första Advent

Igår fick vi en idé, vilket är ganska vanligt att vi får när vi spånar tillsammans, Hans och jag.
Vedförvaring som är lite snyggare än IKEAs stora blå bärkassar.

Nu är ju tanken att den ska målas också, men virket har legat ute i carporten, så det måste ju få torka och bli varmt. Målningen känns som ett kommande sommarprojekt, när jag även har andra möbler som jag planerat ska få ny färg.

För ett par dagar sedan kom vi på att min gamla stereo låg under locket i kökssoffan. Där gör den ju ingen människa glad, så upp med den på kylskåpet, och in med en julskiva, samt ställa in P4 på radion, så gav den genast mera glädje!
Efter att jag blev sjukskriven så har jag liksom kommit efter i vad som händer i världen, bara för att jag föredrar radio framför TV. TVn är i min värld ett helvetets påfund som bara tar tid från viktigare saker, ungefär som facebook.

Julen har äntligen kommit in i vårt lilla hus. Det mesta har jag faktiskt, under mycket stånk och stön, lyckats mixtra upp själv, i ett ytterst långsamt tempo. Hans har varit fantastisk med att ta ner/ hänga upp gardinstänger, burit lådor upp och ner från källaren. Ja, det mesta springandet.

Om knappt en timme är det den årliga julmarknaden på Hembygsområdet. Så vi tänkte åka upp och kika, brukar vara himla mysigt där!

Så, det var min/vår helg.
Vad har ni haft för er?

Lev å må!


Inför advent...

Goddagens!

Idag är det 70 dagar kvar till BF. Det "firas" med en långsam, kort, promenad efter frukost med bästa sällskapet...

Min älskade Jaana!

Därefter hade jag lite svårt att bestämma mig mellan att sticka vidare på filten som aldrig vill bli klar, eller att påbörja adventsstöket som stått och väntat på mig på kökssoffan hela veckan.

Stickningen får det bli, tänkte jag. Men, så upptäckte jag att mörkläggningsgardinen på Lillemans rum fortfarande var fördragen. När jag väl dragit upp den konstaterade jag att, ska det bli jul i detta hus i år, så är det bäst att börja röja i bombnedslaget!
Snacka om att barn kan sprida ut allt! Inget var på sin plats, allt var blandat ihop i varenda korg, låda, skåp och hylla! Det tog ju bara sisådär 3,5 timmar innan var sak hade hittat tillbaka till sin plats!

Skam den som ger sig! Äntligen ordning och reda, rent och fräscht, OCH adventsfixat!
Undra om det kommer uppskattas, eller om jag får skäll?

Toaletten blev adventspyntad igår kväll. Nog för att det bara krävdes ett gardinbyte, men det var ju det mindre i alla fall...

Helgen som var sågade vi till och la in en bänkskiva ovanpå tvättmaskinen och torktumlaren. Tanken är ju såklart att det ska fungera som skötbord bl.a.
Det gick även bättre att vika tvätten där efter att skivan kom dit, tidigare har jag fått dra fram strykbrädan så fort tvätten skulle vikas.
Jag tror att det där kan bli bra. Ovanför sitter ett skåp där man kan ha blöjor, tvättlappar m.m. och bara man vänder sig om så är handfatet bakom ryggen, så man kan ha en hand kvar på bebis medans man blöter tvättlappen.

Ja, men detta var väl vad jag underhåller mig med idag.
Roligare än så blir det inte...

Lev å må!


Magisk novemberförmiddag...

Denna förmiddag bjöd verkligen in till utevistelse. Synd att hela mitt bäcken- och höftparti inte alls vill vara med idag. Menmen, sånt är livet just nu.

Hundarna har fått lyse ute på bron, och en liten vinterdekoration. Har även insett att livet skulle bli snäppet lättare om jag fixade en brokvast även till hundstugan, så jag ska slippa bära den vi har mellan, eftersom jag verkar glömma bort att det har snöat så fort jag sopat av vår egen bro.
Novemberljuset kan verkligen vara magiskt. Så himla mysigt uppfriskande!
Baco visade så stolt upp sitt ben, tills mobilen åkte fram, då släppte han benet och kom rusande som en projektil. Linslus värre! Tillslut lyckades jag fånga något annat än en stor svart nos iaf...
Med denna linslus var det värre, så här fick det lov att bli en svart nos... Lilla Jaana...
Jag älskar enris, granris, tallkvistar, ja, allt som är grönt och ger ett ombonat intryck. Den lilla snön som kom igår hjälpte dessutom till att rakethöja min julstämning...myyys!

Igår gjorde jag ju köttbullar till middag. Hade en stor bunke med färs som jag malt upp, så hälften fick bli helt vanliga köttbullar, och den andra halvan fick bli JulKöttbullar! Alltså köttbullar med kryddpeppar i! Lyckades dessutom mortla alldeles lagom många pepperkorn, och det blev himla goda köttbullar att stoppa i frysen inför jul.

Lev å må!


Helg...

Jahapp, helgen utan "måsten" visade sig bli relativt produktiv ändå.
På fredagen gick vi ut och unnade oss en god lunch på Emmas, schnitzel, stekt potatis, persiljesmör och ett berg av goda sallader landade på tallriken. Mätta och belåtna, utan vidare planer, drog vi en spontan-tripp hem till mina älskade morföräldrar. Blev bjudna på fika, Hans provkörde morfars nya leksak, sedan blev det en nostalgitripp i en hög med fotoalbum, därefter bjöd mormor på middag innan vi åkte hem igen.

Igår möblerade vi om lite här hemma. Kommoderna fick byta plats för att sängen skulle komma närmare fönstret...
Vi gjorde plats för framtiden. Byrån som stått i vardagsrummet, innehållande kläder, sängkläder, och typ det som bebisen kommer behöva, finns i denna byrå. Spjälsängen är än så länge omonterad och står till vänster om byrån.
Linneskåpet som jag tycker så mycket om, och som slukar alla sängkläder, handdukar och dukar, fick helt enkelt lov att flytta till vardagsrummet.
Och så, denna mage som växer så kopiöst så jag tror den imploderar snart! Pyret håller igång mer och mer, men är snällare i rörelserna, sparkar inte så kopiöst hårt, med desto mer och ofta. Tycker även det känns som om den ibland lägger sig längst ner i magen, som en stor klump, och då känner jag mig otroligt otymplig.

Innan allt hemmapul gick vi en promenad runt kvarteret. Det var så skönt ute i luften, och jag mådde så gott där jag gick hand i hand med min älskade gube.

Efter allt hemmafix lagade vi middag, Entrecote med klyft potatis, hemgjort vitlökssmör samt vitlöksbröd. Köttet lyckades jag få perfekt i grillpannan, och det var en middag från himmelriket! Så otroligt gott!

Kvällen avslutades i soffan framför en film. Hans gav mig fotmassage, något jag aldrig tyckt om, men alltså nu var det faktiskt skönt! Wow! Fötterna känns som nya idag.
Däremot är väl resten av mig ganska öm och stel. Blev väl lite för mycket pyssel, som vanligt...

Det är ju farsdag idag, om någon missat det. Därför har jag passat på och förberett en liten överraskning medan pappan i huset hämtar hem sin son.

Ja, så var snart denna helg slut. Veckorna springer iväg, så vi är nu inne i 29e graviditetsveckan. Det är alltså runt 11 veckor kvar bara, hoppas vi, tills vi får träffa vårt älskade, efterlängtade lilla Pyr. Omtumlande spännande!

Hoppas ni haft en bra helg?

Lev å må!


Before/After

Nu har jag ÄNTLIGEN sytt klart gardinerna till trappen och övre hallen här hemma.
Bättre sent än aldrig som man brukar säga.
Tyvärr är jag skitdålig på att ta före och efter kort, så jag ska göra mitt bästa för att hitta några bilder där man får en hint om hur det en gång i tiden har sett ut i denna trapp.



Min älskade Hubbe-gubbe, i trappen som den såg ut förut.
Här hade vi redan hunnit måla på väggarna lite grundfärg och prova den nya grå färgen, innan var väggarna MÖRKBRUNA! Huuuga....hemska minne....



Nu är det ju inte mig ni ska titta på, utan trappan bakom hade jag tänkt. För såhär såg det ut innan vi hunnit luta av den.
Åh åh åh....ser ni den bruna färgen (den mörka bruna färgen) som är till vänster om min armbåge!? Tänk en den mörka färgen i HELA trapphuset!



Såhär ser trappan ut idag, vitt mellan stegen, och stegen är betsade svart.
Ställningen som står där, har vi såklart tagit bort, den togs bort efter att vi målat klart taket.



Såhär ser det ut i övre hallen. Hissgardinen som jag nyss sytt hänger på sin plats.
Älghornet har vi gjort efter inspiration från Kronans Blommiga Bageri, fast vi valde att göra skölden högblank svart, istället för vit.
Springorna som blivit i taket mellan panelen, har Magnus fogat igen, och det lilla men tidskrävande arbetet gjorde en ENORM skillnad på resultatet, det blev ett helt annat ljus. 



Just nu är det lite tomt där uppe i hallen, men det ska byggas en liten ljugarbänk som ska stå innanför räcket till höger. Och sedan ska jag nog ställa in en liten byra där riskvasten står, och sedan ska det upp lite lyktor och tavlor osv. Den lurviga mattan som ligger där, är en favorit hos Mira, där ligger hon alltid och vilar.

Så, bilderna kom till slut.
Som jag hade lovat...:D

Nu ska jag packa iordning så jag är klar att åka till Umeå när vi bestämmer oss för att fara.
Hundvakt är ordnad, och jag är så tacksam för Magnus fantastiska mamma och pappa, de ställer alltid upp!

Lev å må folket!