Besök hos "Bappa" i skogen

Eftersom jag är så himlade snuvig efter min förkylning, så går det ju inte att åka och hälsa på folk, vilket vi gör ganska ofta annars. Och Bernhard som inte alls är förkyld börjar ju nästan klättra på väggarna här hemma. Så, igår åkte vi ut och hälsade på pappa i skogen.

Vi parkerar på kojplanen och börjar följa spåren.

Här har pappa varit (syns tydligt), hehe.
Bernhard har fått syn på något!

Där är Pappa!

Dags att tanka och lunch date.

Vi äter lunch som jag tagit med hemifrån, och dricker en kopp kaffe på det. Därefter fortsätter Hans jobba medan lille B och jag tar en promenad till bakre vändplanen.
Pappa åker till skogs igen...

Avverkar lite flera kubik innan det är dags för kvällning.
Det är och var otroligt mycket ren alldeles intill maskinen.

Det var en massa renar intill maskinen när vi kom. Det blir ju en massa mat till dem, plus att maskinen utgör ett skydd när det är rovdjur i närheten. Ibland är dem inte så dumma, dedär renarna. På nätterna hörs dem uppehålla sig runt skogskojan, där luktar det ju människa. Smart.

Så, det var våra timmar i skogen igår. Bernhard somnade efter lunch, så jag stod och tittade på Hans när han körde. Hade klätt mig ordentligt så blåsandet gjorde inget.

Men, nu har lille B vaknat.

Lev å må.


Blåsväder och testosteron

Himmel och pannkaka vad det blåser idag!
Jag har precis kommit in efter en långpromenad och jag kan lova att det friskar i emellanåt! Var klok och valde bort en fodrad jacka för en tjocktröja i kombination med windstopper. 

Nu, över till något som känns betydligt jobbigare än lite blåsväder.
Sedan Bernhard slutade amma så känner jag hur kroppen börjat producera testosteron igen, ingen angenäm upplevelse kan jag meddela. Och helt plötsligt är alla tidigare "problem" tillbaka med humörsvängningar, lättheten att lägga på sig en hel massa kilon osv.
Den enda skillnaden är att nu vet jag ju att det är PCOSen som gör det, även om vetskapen inte gör det  mera uthärdligt. 
Just i detta avseende så önskar jag faktiskt att jag inte var jag, för det är så fruktansvärt jobbigt både fysiskt men framförallt psykiskt!
Jag vill inte ha mustasch.
Jag vill inte ha lika håriga ben som en man.
Jag vill inte gå upp 10 kg bara av att titta på mat.
Jag vill inte ha explosivt temperament!
Det är pinsamt och jag skäms! Och jag får jobba så inni helvete för att gå ner i vikt och hålla kilona borta!
Jag vill inte ha ännu större chans att få diabetes än vad jag redan har!
Nej, PCOS suger.
Jag försöker tänka positivt, men ibland måste man bara få ur sig skit som byggs upp. 
Det finns ju i alla fall ett riktigt gott skäl till att vara ute och röra på sig, för all fysisk aktivitet stävjar alla symptom, samt minskar risken för diabetes.
Så...det är väl bara att motionera på, i snöstorm som spöregn. 

Lev å må.

Mormors renhudstossor från 1964

Min mormor, alltså Bernhards gammelmormor har alltid varit en mästare på att spara gamla saker. Saker som är hela och fullt användbara, bara någon vill använda dem. 
Denna gång gäller det ett par rentossor som min mamma använde när hon var liten. Dem passar nu alldeles perfekt till lille Bernhard!
Rentossorna som min mamma en gång i tiden använde, förmodligen vintern 1964-1965.
Dessa är helt perfekta med ett par yllestrumpor i, då håller sig Bernhards små fötter varma när vi är ute på äventyr.
Idag har vi gått en långpromenad.
Jag har dragit Bernhard i pulkan.
Bernhard har åkt en liten sväng skoter för första gången. Det var även min första sväng på väldigt länge. Så kul, skönt och fantastiskt!
Bernhard var mest fundersam på vad det var för tok som mamma nu hade hittat på.
Vi har med andra ord haft en dag med massor av tid utomhus, precis som vi vill ha det.

Lev å må.

Hungriga matgäster

Kurre mumsar på en av mina hemgjorda talgbollar, kul!

Korre äter solrosfrön vid det inte så vackra, men ack så funktionella fågelbordet som maken och jag byggde förra vintern.
Förutom fina ekorrar brukar vi ha rådjur vid våra fågelmatare. Dem brukar få äta av potatis och morotsskal, och när de är nöjda med det så äter de ur fågelmatarna. Det går en hel del fågelmat alltså.

Idag är det en aning mildare, och jag hoppas på att kunna gå ut och vara ute ett par timmar, utan att börja frysa.

Till middag idag tänkte jag göra skav och potatismos med lingonsylt. Det är så länge sedan jag gjorde det, så jag längtar till dagens middag.

Lev å må

Det är mycket snö denna vinter

Vilka snöhögar det är i år! Wow!
Tycker jag skottar snö från gården näst intill varje dag.
Det börjar vara rejäla drivor.

Bernhard blir bara mer och mer rörlig, och energin känns ibland som om den är oändlig. Odygdig som aldrig förr har han blivit också, och envis, envis så fruktansvärt! Fast det kunde man ju räknat ut med arslet, min envishet+ Hans envishet= Fruktansvärd envishet!
Titta bara, som han bär sig åt!

Klättra upp på diskmaskinslocket! 
Rackarns busunge!
Gakka gakka! (Bernhard surrar)
Det är ett behagligt kaos här hemma. Vispar och kastrullock överallt. Hundborsten kan man hitta i skåpet med brödrosten och vattenkokaren. Småsockar i grytskåpet. Vispar och slevar i hall, vardagsrum och kontor. Jag vill inte för något i världen byta ut kaoset mot tomheten som rådde innan lille B kom till oss.

Nu ska jag fortsätta plocka bort julen.
Lev å må!



När maken jobbar drar frugan till Aronsjö

Hej i kylan!
Burr.
Ändå var det mildare idag än igår.
Hans tänkte pyssla på med att byta kedjor på skördaren i helgen, sjukt tråkigt. Så Bernhard och jag bestämde oss för att åka hem till g.mormor och g.morfar i Aronsjö.
Ett riktigt vintrigt Aronsjö.

Dessa kalla dagar är dressen som mamma en gång i tiden stickade till min bror, de perfekta kläderna att dra på lille Bernhard. Mössan kommer dock från Lindex, och handskar och sockar har farmor bidragit med.
Lille Bernhard sover, och jag ska snart sova jag med. 
Vad konstigt det kommer kännas att gå upp och värma vällingen i natt, det brukar alltid Hans göra.

Jaja, lev å må!
Gnatt!

Det snöar och snöar

Jag håller på att tvätta sängkläderna, och har bäddat rent i Bernhards säng med de fina sängkläderna han fick i julklapp av sin faster.

Utomhus snöar det som bara den! Det har nog kommit över en decimeter sedan igår eftermiddag.
Igår var lille B och jag upp till Grundfors och hälsade på våra vänner som har stuga där. Deras yngsta fyllde ett år i onsdags, så Bernhard och jag åkte upp med en liten present. Att åka upp gick ganska bra, förutom den där idioten i en blå Ford Transit då, som körde mitt i vägen och vägrade köra på sin egen sida av vägen. Det var flera mötande som fick hålla ut i plogkanten. Jag blev så arg så jag ringde polisen. Men gör inte så mot sina medtrafikanter!!!
På väg hem snöade det intensivt hela vägen (19 mil) så jag var trött och hade huvudvärk när vi väl kom hem.

Bernhard går fram och tillbaka mellan kök och toalett med sin gåvagn som han fått av farmor.

Han är så himla nöjd nu när han i allt större utsträckning kan ta sig fram överallt.

Nej, nu ska jag klä på oss och gå ut. Det snöar fortfarande för fullt, men det är lika bra att fli undan innan gubben kommer hem och trampar åt det med bilen, för då blir det mögigt. 
Bernhard somnar väl förhoppningsvis i vagnen ganska snabbt. Han somnar lättare nu för tiden, vilket känns skönt. 
Näh, hej hopp, nu må jag rotera så det händer ngt, haha.

Lev å må!

Så jädra gött!

Jag är precis hemkommen efter en grymt skön och rolig sparktur. Med Bernhard i holken och en ivrig jämte framför, vad kan gå fel? (Förutom att Baco höll på att dra omkull oss efter bara 150 meter så gick allt som en dans).
så snygg, snäll och go hund! Älskade jämte!

Den obligatoriska snörullningen efter motionen, alltid!

Bernhard somnade i holken efter bara någon kilometer.
Rundan jag har kört nu är cirka sex kilometer lång, ganska lämplig.
Ordentligt nerbäddad bland ullfiltar, fleecefiltar och fårskinn. Mysigt!

Lite frost i hår och ögonfransar. Att få vara utomhus varje dag i frisk luft, så lyxigt!

Fick en present från Hälleforshundklubben! Tack! Min nyckelring behövde verkligen bytas ut, så denna kom väl till pass.
Alltså, gårdagen blev verkligen en konstig dag. Ni minns att jag skulle baka saffransbullar, det spårade ju ur totalt!
Bernhard vägrade somna när jag skulle sova ner honom, så degen jäste i en timma istället för 30 minuter! När jag sedan skulle börja baka ut degen så hinner jag bara mjöla bakbordet och så blir allt svart! Strömavbrott!
Så typiskt!
Hann dock bara ringa till maken och beklaga mig så tändes lyset igen. Men, det tråkiga var att Transport (mitt fackförbund) hade en träff på ABF som jag så gärna ville gå till, men pga bull-kaoset så blev middagen sen, Bernhard grinig (stackarn) osv. Ja, ni förstår!

Men, nu ska jag pyssla på lite här hemma medan lille B sover i ute i holken.

Lev å må!

Snö och snöskottning

Ja, så har det varit de senaste dagarna. Det har varit betydligt mildare ute, därmed även behagligare att vistas utomhus. I lördags ville varken Hans eller jag gå in utan bara vara ute, för det var så otroligt härligt ute.

Det har även snöat lite varje dag, så sysslolös har man inte heller varit.

Tänk att denna lilla skrutt, som jag alldeles nyss födde (känns det som) blir hela 10 månader imorgon!? Fy så fort det går!

Han är verkligen en egen liten person nu, med vilja och humör.
Imorgon ska vi på BVC för 10-månaders koll, samt mäta och väga.
Han har fortfarande storlek 86 på kläder (skönt) och kan nog ha det en månad eller två till. Det är inte så att vi behöver vika upp ärmar och ben längre utan nu är kläderna mer "lagom".
Surrar en hel del gör han också, är duktig på att roa sig med allt vad han kan tänkas finna i sina dagliga äventyr i skåp och lådor. Just nu rullar han på en skramla och kryper efter den.
Han sover bättre på nätterna nu efter att han börjat få välling istället för att amma när han vaknar. Amningen tillgodoser just nu bara mys-behovet och sker bara någon gång under morgontimmarna. Lite blandade känslor kring tankarna runt att amningen snart verkar få ett avslut. Det känns lite sorgligt på ett sätt, men samtidigt skönt. Amningsresan har verkligen varit ett äventyr, speciellt i början, och sedan när tänderna kom redan vid 4,5 månad! Jag är glad att jag valde att amma i alla fall, det har passat oss utmärkt.
Min gosse växer och utvecklas och mår bra, det är huvudsaken.

Snart är det jul hörrni! 13 dagar kvar!
3 veckor kvar till ett nytt år...jösses!

Lev å må!


Åsele runt på ett fartvidunder

Ja, sparken känns som ett fartvidunder när det springer en överlycklig jämte framför. Jisses så man flyger fram!

Igår var det 4-5 minusgrader och snöstorm , och idag är det 1,5 plusgrader. Detta innebär att de skottar snö för fullt och har inte hunnit ut att sända ännu, optimalt sparkföre!
(I Åsele sandas det inte för gångtrafikanter, utan för bilisterna. Lite bakvänt, jag vet.) 

Jag var ju förtvivlat ilsken på sparklådan här för någon vecka sedan, den rev hål på åkpåsen! Men, idag behövdes ju ingen åkpåse, så då fungerade lådan bra. Bernhard ligger just nu och sover i den. Mysigt.

Bernhard är en sån kille som måste vänja sig vid en pryl tydligen. Sittdelen i vagnen avskydde han ju som pesten första gångerna också, precis som lådan, den var heller inte så populär de första två/tre gångerna.

Nu ska jag dricka en kopp kaffe innan jag, lite sent, gör jul även på kontoret.


Lev å må!


Ice Cold

Hej.

Det är en aning bitigt (kallt) ute idag. Min termometer hävdar lögnaktigt ynka -14 grader, medan mina högst känsliga kinder tycker minst -20, hehe.
Dagens första promenad är avklarad, och för våra tyska vänner hade den varit exotisk!

Här i Åsele är det inte speciellt ovanligt med varken renar, rådjur eller skator inne på "byn". En morgon höll jag rakt på att svälja kaffet i vrångstrupen när tre rådjur skuttade förbi just utanför köksfönstret.

Mysigt.
Grävling finns det också, och innan den gick och på sig för vintern så roade den sig med att jävlas med Jaana om nätterna, således också med oss och alla våra stackars grannar.

Idag tänkte jag hinna allt jag inte hann eller hade lust till igår. 

Alltså, handla, fortsätta pynta advent, göra egna talgbollar och lite annat fix, allt med en 9 1/2 månaders spillevink hängande i långkalsongerna.

Lev å må!


Sparken

Det blev mildare ute igår, så Bernhard och jag åkte till Lycksele som det var planerat. Jag tyckte att det var ovanligt lite folk ute i farten igår, i alla fall i butikerna. Fast det är ju bara skönt.

Ute efter vägarna råder dock exakt samma problematik som tidigare. Hur kan man Inte veta var man har bilens högra hjulpar!? Eller är man bara så egoist och ignorant att man BUMS ska köra mitt i vägen och tycker att alla andra ska flytta på sig?
Jaja, det lär ju knappast ändras bara för att jag retar mig på det, man får nog vänja sig med att slå snökäppar i högra backspegeln.

Jag köpte i alla fall en spark till mig själv i julklapp. Sparklådan har jag fått låna hemifrån Aronsjö tills jag är klar med den. Så, idag ska Bernhard få åka sin första sparktur!

Jag köpte ett fårskinn som han ska kunna ligga på (under det ligger en ullfilt), och så tänkte jag bädda ner honom i en ullfilt. Då borde han ju hålla sig varm?
Vi ska iväg och träffas med föräldragruppen på biblioteket idag, så mysigt!

Jaja, nu ska jag duscha.

Lev å må!


En riktig vinterdag!

Det är så otroligt vackert hemma i mitt underbara Åsele idag!

Jag har nyss varit ute och sovit ner Bernhard i vagnen, och det är som att hela själen jublar! Det syns tyvärr inte på bilderna, men träden är glittrande vita av rimfrost, solen strålar, himlen är klarblå, det är -4 grader just nu, och det knarrar sådär behagligt under skosulorna. 

Vårt hus ligger en bit in från gatan. Det är positivt. Enda nackdelen är att solen sällan lyser på framsidan, speciellt inte vintertid när den inte kliver upp så högt.
Ser ni så murrigt frostigt det är i enriset!?

Jag har eldat i kaminen hela förmiddagen. Fick nog lite väl mycket feeling av det härliga vädret, för nu är det nästan äckligt varmt här hemma, hehe. Måste ju värma upp muren vettja.

"Grinden" in till vardagsrummet.

Inser att jag måste beställa en grind att sätta upp in till vardagsrummet. Som tur är fungerar fortfarande en gammal pinnstol som jag kilar fast med barnvagnen. 

Bernhard har dock utvecklats sjukt snabbt på bara två veckor, från att ha ålat fram på magen, så kryper han, han kan resa sig och med vingliga steg gå med stöd av möbler och en del uppmuntran! 
Nu ska vi snart äta lunch.
Bernhard har vaknat och jag har hunnit bädda rent i sängen. Blogginläggen skapas och publiceras sällan i ett svep, jag skriver liksom lite då och då.

Lev å må.
Nu är det fullt upp fram till nästa sovstund.


Efterlängtade minusgrader

Äntligen har lilla Åsele fått ett par blygsamma centimeter snö, och just nu är det -13 grader ute. Mys!

Det lilla vita som kom har verkligen höjt stämningen, för allt var så grått och mörkt och trist innan.
Minusgraderna har jag, och många med mig, också väntat på. Jag tycker det är mysigt när de där minusgraderna är alldeles lagom många. När de börjar sjunka ner mot -25 däremot, njaaa, då börjar det vara för kallt. Men såhär som det är nu, -13 grader, perfekt. Det knarrar lite under skorna när man går ut.
Äntligen verkar vintern vara på gång.


10 november

Jag orkar inte skriva något "riktigt" inlägg, ni får några bilder från de senaste dagarna istället.

Bernhard och jag åkte ut och hälsade på pappan i skogen. Med Bernhard i BabyBjörnen blev det en liten promenad för att kika på några fångstgropar.
På promenad med Jaana som sällskap. Hon hittade en tennisboll, och minuterna därefter var det svårt att tro att hon fyller sju i januari.
Bernhard har inventering av skåp och lådor här hemma. Dagarna består nu till stor del av att plocka ihop soppslevar och yllestrumpor som ligger utspridda här hemma.
Håller koll på smurfarna. Mamma har sänkt botten i sängen, och än har jag inte kommit på att jag skulle kunna nå mobilen om jag ställde mig upp...
Idag är det riktigt härligt väder ute! Igår ösregnade det hela dagen, så då blev det inte så långa promenader, men idag har vi gjort en "Åsele runt" med Jaana som sällskap.

Ja, det är som vanligt med andra ord.


Eller, näh, jag är lite förkyld faktiskt, och det vill jag ändå påstå är hyfsat ovanligt. Har haft halsont och torrhosta i ett par-tre dagar, men det börjar redan vara mycket bättre, så...Ja...det räknas knappt.

Lev å må!


Hösthobby

Klyva ved för hand är en trevlig sysselsättning. Det är med all säkerhet inte så dumt för kroppen heller.

Vagnen står parkerad utanför hundstugan. Vi var ju på långpromenad innan jag började klyva veden, och där borta står den ju på säkert avstånd från flygande vedklabbar.

Bernhard sover ovanligt gott idag, skönt. Han har under de två-tre senaste nätterna sovit himla oroligt, vaknar ofta och gråter. Jag har även märkt att om han sover gott på dagen så brukar han även sova gott på natten, Så vi får väl hoppas att inatt blir en bättre natt. 


Den lilla snö som kom natten mellan fredag och lördag ligger fortfarande kvar, eller, ja, det mesta har ju töat bort igen men, det känns att vintern är på väg.

Lev å må!


Ettans växel, låg-split

Bernhard har hittat ettans växel, låg split. Hög spliten kommer väl i när han faktiskt börjar krypa. Men just nu hasar han fram på mage i en väldigt fart, och allt som ligger på golvet måste man såklart smaka på. Dammsugaren har aldrig gått så ofta som vad den gör nu. Hallen dammsugas flera gånger dagligen, så även köket, övriga huset en gång om dagen.

Dagarna flyger förbi. 

Förra veckan var vi på återvinningcentralen båda dagarna som det var öppet. Vi har ju tagit ner lite mera träd på tomten, och då blir det ju en hel massa ris som ska köras bort.
Jag lämnade gamla däck med fälg på Vulken för att få på nya fräscha inför vintern. 
Drack kaffe på garaget med en kollega.

Gick på härliga promenader i solskenet.

Det känns bra att kunna erbjuda mitt barn mycket tid i friskluft. Det har äntligen blivit så pass kallt ute att vi kan använda åkpåsen igen, så nu har han den istället för höstkläderna. Det är ju så lättsamt att bara dra på mössa, väntar och ett par tjocksockar för att sedan lägga ner honom i åkpåsen. 

Vi åkte på sightseeing och hittade en plats som måste ha varit helt MAGISK på sin tid! Jag blev kär! Utsikten var magnifik, och de gamla ängarna fick mig att se betande kreatur för mitt inre. Varför övergavs det till att förfalla?


Ja, som du ser håller vi oss sysselsatta. Det är därför det ekar lite tyst här inne ibland.

Lev å må!


Ute

Bernhard och jag har varit ute i skogen igen. Vi hittade lite mera svamp som vi plockade med oss hem. 

Vädret var på vår sida också, även om jag var orolig ett tag att vi skulle behöva bli blöta, men precis när jag parkerade bilen efter skogsbilvägen så slutade det regna! Perfekt.
Bernhard satt på sidan om och surrade på sitt lilla vis medans jag plockade svamparna. "Öh" "Ah" "Äh" "Mh" "Eh". Himla trevligt med sällskap.

Imorgon åker vi till Aronsjö några dagar. På fredag har vi dejt med Melker och hans mamma på badet igen, så mysigt! Och så ska vi bara myyysa med gammelmormor och gammelmorfar. 

Skogsmys i optimalt höstväder!

Lev å må!


Skogens skafferi

Denna dag har gått så oerhört fort, och jag har hunnit med både kloklippning, långpromenad och trattis-plock.

En glad, och som vanligt extremt surrsjuk Jaana.
Hehe, tittut!
På väg ut till skogs.
Svampplock på lagom avstånd från vägen när man har en liten B som sällskap.
Var ju tvungen att svänga förbi på Axbergs och skaffa mig en svampkniv.

Svampen blev ett spontan-il ut till skogen. Blev så sugen på att ha svamp i köttfärssåsen. Hann inte plocka så mycket dock, iom att jag skulle hinna hem till middagstid. Jaja, jag får åka ut en gång till helt enkelt.


En bra dag, trots regn och kraftig blåst.

Lev å må.


Fullt upp idag med

Tänk att jag vaknade idag och hade noll och ingen tanke på vad dagen skulle innehålla. Jag tycker det är jättejobbigt att inte veta vad dagen ska innehålla, det kan göra mig sjukt stressad.

Bernhard somnade ovanligt lätt när jag drog ut lite på att lägga honom i vagnen och gå ut (han sover alltid ute i vagnen på dagarna).
De planterade sommarblommorna såg fortfarande hyfsade ut, men, dem kändes sjukt malplacerade till trädens höstskrud och rådande väder, så jag ryckte bort dem.
Pelargonerna satte jag om i krukor som jag ska ta in och bära ner i källaren under vintern.

Till helgen hade jag hoppats hinna ta ner gardinerna ute på bron. De passar inte heller in längre.

Baco och Jaana fick ett il

När jag började riva ur växthuset hittade jag dessa fem små tomater. Tänkte smaka nu till middagen.

Växthuset har tyvärr varit väldigt låg prioritet på denna sommar. Det har varit så sjukt mycket annat som har tagit tid och energi. Vi laddar om inför nästa sommar helt enkelt.

Bernhard verkar vilja ändra rutiner igen. Jag tycker aldrig att vi lyckas få till eftermiddagarna på ett fungerande sätt. Just idag ville han bums sova precis när det var dags att börja med middagen. Tur att vi hade satt pannkaka idag, och att jag hade förberett smeten, så det var bara att fixa med baconet och tjoffa in den i ugnen, för att sedan raskt amma och sova ner lille B.

Jo, vi har varit och skaffat lite ljung och enris idag också, men det visar jag någon annan dag när jag har hunnit pyssla klart och "gjort höst" ute.

Nu måste jag kolla till pannkakan.
Hej!